Tema: Vem är vem i Networking? Intervju med Maria

Nu har turen kommit till Maria, en tjej som jag haft förmånen att lära känna sedan några år tillbaka med nätverksträffar och middagar. Maria är en sån där person som ständigt överraskar med nya idéer och talanger, men det som främst utmärker henne är hennes stora engagemang i sin omgivning. Att hon alltid verkar ha tid och energi att ställa upp för andra samtidigt som hon har 1000 järn i elden.

Namn: Maria
Ålder: 32
Bor: Stockholm
Arbetar: Inom bank/försäkring

Du ger intrycket av att vara väldigt driven, fokuserad och trivas väldigt bra med vad du gör. Vad tycker du är det bästa med ditt jobb?

Det bästa med mitt jobb är att det är så varierande. Roligast är att arbeta med sådant som påverkar vår organisations framtid, och när jag får se människor växa med sina uppgifter.

Du ska snart påbörja ett chefsvikariat, vad tror du gör just dig till en bra chef?

Jag tror att min styrka ligger i att jag bryr mig om människorna omkring mig och lägger stor vikt vid deras personliga utveckling, samtidigt som jag ställer höga krav på både min egen leverans och teamets.

Har du någon gång känt att du behandlas annorlunda för att du är kvinna?

Jag förväntar mig att inte särbehandlas och brukar inte ge mig in i jämställdhetsdiskussionen. Men visst har jag upplevt annorlunda behandling (dock inte nödvändigtvis till det sämre) på grund av att jag är kvinna, särskilt i internationella kontakter med t ex Latinamerikaner och i Mellanöstern.

Vad är det viktigaste för att du ska må bra?

Det viktigaste för att jag ska må bra är att de jag bryr mig om mår bra. På jobbet är det viktigt att känna förtroende för dem jag arbetar med, och att veta att jag har deras förtroende. Utan ömsesidigt förtroende är det svårt att må och leverera bra!

Jag vet att du har många intressen, många vänner och en aktiv fritid.Har du några bra tips för att hitta balans mellan jobb och fritid?

Oj, balans mellan jobb och fritid är den eviga frågan! Jag jobbar gärna, och i perioder mycket. Det viktiga är att inte alltid jobba mycket, och att prioritera rätt när en konflikt mellan jobb och privatliv uppstår. För mig var det alltid jobbet som vann förut. Nu försöker jag fråga mig vad som är viktigast och vilka konsekvenserna blir av mina prioriteringar. Kanske kan jag låta bli att åka på en tjänsteresa och istället lösa det med telefon- eller videomöte; och istället hinna tillbringa tid med en familjemedlem eller vän. En annan "enkel" sak jag har lärt mig är att ifrågasätta varför jag sitter kvar på kontoret en kväll. Är det för att jag själv har satt upp en deadline eller förväntan om vad jag "ska hinna/klara" eller måste det faktiskt göras innan jag går? Många gånger kan jag faktiskt gå hem...

Notera: Sedan den här intervjun gjordes har Maria hunnit påbörja sitt chefsvikariat.

En vit jul!

Det hamnar utanför det vi normalt fokuserar på i den här bloggen, men barn och alkohol är något som behöver uppmärksammas. Hur man än vrider och vänder på det så är fulla vuxna varken festliga eller mysiga och inget man som barn ska tvingas uppleva. Att behöva se en förälder eller annan närstående plötsligt byta personlighet är skrämmande, och tomten kan vara lite läskig även om den som är bakom masken är nykter.

Tidningen Mama publicerar en artikel om barn och alkohol och vikten av ett nyktert julfirande. Hillevi Wahl och Sanna Lundell delar med sig av sina erfarenheter av fulla vuxna:

"Då gick plötsligt julen från att vara en barnfest till att bli en vuxenfest. Kul för vuxna, men inte så roligt för barnen. Det intogs stora mängder alkohol, och när vi förut hade haft en jättefin tomte med lykta och allt, kunde man nu inte veta om tomten alls skulle komma – och kom han, var han full och hade satt på sig en E.T.-mask för att skoja till det."

"Alkohol är en drog, och alkoholism är en sjukdom, vars första symptom är förnekandet, alltså att man börjar mygla med hur stora mängder man dricker. I nästan alla släkter finns någon som har problem med alkoholen. Visst, jag kan förstå att IOGT-NTO-inställ­ningen, att vara helvit, inte passar alla, men man kan skippa nubben och bestämma sig för att dricka två glas vin, inte mer."

IOGT-NTO driver även en kampanj för alla barns rätt till en alkoholfri jul, http://www.vitjul.se/

God Jul!!

Snöiga hektiska jultider!

Bloggen uppdateras just nu endast sporadiskt och jag vet att vi i vårt nätverk (nätverket ur vilket en del bloggar här) alla har otroligt pressade dagar och händelser just nu.

För mig är det som att december började med att gå väldigt hårt ut - och sedan: öka!

Det har varit en hel del tuffa händelser och energikrävande sådana.

För flera i nätverket ser det likadant ut.

I dag tog jag mig för att äntligen knyta på mig joggingskorna, för första gången på månader, och bege mig ut i halv snöstorm för en runda med hunden. Bra bot mot enerdränering!

Jag önskar er alla en helg av vila och mys!

Fler snöjoggare här?

Hur sorterar du i din inbox?

När jag läste den här artikeln, om fenomenet de valt att kalla "informationsstress" kom jag att tänka på att jag med goda vänner diskuterat just detta för några månader sedan.

Vi kom att tala om hur vi sorterar i våra inboxar och om hur ofta vi kollar mailen och där till relaterade frågor.

En av oss kollade mailen vareviga gång det plingade till och lät sig alltså störas av mailtillströmningen åtskilliga gånger i timmen. En annan sorterade stenhårt varje inkommet mail ögonblickligen i rätt mapp och hade ett mappsystem utav Guds nåde! En tredje gjorde grovsortering med jämna mellanrum, mellan två alternativ: inboxen och en mapp kallad "övrigt".

Själv har jag gjort ett antal mappar för olika projekt, olika funktioner och i vissa fall olika namn. Jag prioriterar dock inte att varje vecka ordentligt sortera in mailen i dessa mappar, så just nu ligger väl tre månader, det vill säga, cirka hundratals och åter hundratals mail, rakt i inboxen.

När man har flera brådskande deadlines, protokoll att skriva, idéer att formulera och ibland till och med unnar sig tid att tänka - ja, då vill det sig aldrig så att sortering av mailen hamnar överst på priolistan. I mitt fall. Vilket förstås beklagas då man söker efter ett specifikt mail.

Jag vet faktiskt inte hur ofta jag kollar mailen. Jag har ingen gräns på en gång i timmen eller så men jag kollar den heller inte varje gång det pluppar till en liten ruta på skärmen som visar rubriken på senaste indimpande mailet.

Jag kan absolut se att det i dag är lite av ett bekymmer med all info som kommer i en ständig ström av hundratals mail, till mig och mina medarbetare. Det är inte lätt att avgöra vilka jag ska sända vidare. Jag hamnar istället i det att jag skickar vidare för få mail och jag hamnar också i situationen att jag själv ibland missar viktig info, för att jag absolut skumläser det allra mesta i mailväg.

Hur hanterar ni mailen? Hur ofta kollar ni, hur arkiverar ni? Bra tips emottages med tacksamhet!

Uppdatering från jobbfronten

Det rullar på rätt bra med jobbet just nu och jag har fått några roliga uppdrag utöver själva gruppledarrolen. Bland annat är jag med som "business champion" och deltar i implementeringen av något som kallas People Framework - en del av det jag var med och hjälpte till att ta fram i London.

Det handlar om att vårt företags 22 000 medarbetare ska få en rollbeskrivning. Till varje rollbeskrivning finns de för rollen viktigaste kompetenserna kopplade; och medarbetaren kan sedan själv med hjälp av ett system utvärdera sig mot dessa; och därifrån bygga utvecklingsplan tillsammans med sin chef.

Man kan också testa sig mot andra roller man kan vara intresserad av och se vad man behöver göra för att kunna gå vidare till den rollen. Utbildning ska också finnas via systemet; e-learning, anmälning till klassrumsutbildningar, litteratur att beställa, och så vidare.

Jag hoppas mycket på detta eftersom jag har saknat den här typen av möjlighet att visualisera sina utvecklingsmöjligheter. Det jag är lite orolig för är hur det ska tas emot, och att vi haft så kort tid för själva genomförandet. Det blir en spännande resa framöver!

Är det någon där ute som har erfarenhet av liknande initiativ? Hur har det gått? Vilka fällor ska man akta sig för?

Några tankar om feedback från en feedback junkie

Jag måste erkänna mig vara är en riktig "feedback junkie". Visserligen är jag en smula mätt just nu, men för mig är det viktigt att förstå hur jag uppfattas och vilken effekt jag har på människor omkring mig. Det jag vill skriva om ikväll handlar om att ta emot feedback.

De senaste åren har jag gått från att försöka ändra mig så fort någon haft en åsikt om mig, till att inse följande:

Jag vet rätt väl vem jag är, vilka styrkor jag har och vilka svagheter. Feedback är nyttigt och jag ber, som sagt, ofta om det. Men det gäller att hantera den på rätt sätt och inte låta den bryta ned eller lura en till att ändra sig för mycket. För att beskriva mitt nya förhållande till feedback får jag låna en beskrivning från en tidigare arbetskamrat:

Den feedback jag får är en boll som kastas till mig - jag fångar den, tittar på den och bestämmer mig för om det är något jag vill ta till mig och tänka vidare på /arbeta med. Kommer jag fram till att "ja h*n har rätt; och det står jag för" eller "nej den här personens åsikter är jag inte intresserad av" så kastar jag iväg bollen och tänker inte mer på den. Upptäcker jag att "oj, såhär vill jag inte uppfattas" eller "oj, uppfattas jag SÅ; det visste/förstod jag inte" så är det värt för mig att behålla bollen och göra ngt med den.

Det känns som att jag har hittat ett bra förhållande till mitt feedbackberoende nu...

Tema: Vem är vem i Networking? Intervju med Jessica

Jag ser mig som en av de "hemligaste" i det här nätverket eftersom det bara är tre personer som jag har träffat IRL eller AFK ;-) Jessica är inte en av dem som jag har träffat men en av de tjejer som jag följer ett steg (eller ett år) bakom och som jag suger i mig kunskap från.

SNABBFAKTA:

Namn: Jessica
Ålder: 33 år
Arbetar: som teamchef på ett konsultbolag
Familj: Man och två döttrar, födda 05 och 08
Bor: i en förort till Stockholm

Jessica, i januari 2009 kom du tillbaka till arbetslivet efter din andra föräldraledighet och började ganska snart på en chefstjänst över 16 konsulter. Jag har precis kommit tillbaka till en chefstjänst efter barn nummer två. Vad har du för råd att ge mig?
Egentligen oberoende av chefstjänst skulle jag främst råda dig att jobba med förväntanshantering. I den situation du är i finns många "intressenter"; din familj, din chef, dina medarbetare och inte minst du själv. Fundera över vad det finns för förväntningar på dig och jobba sedan med att sätta förväntningar genom att vara tydlig med vad andra kan förvänta sig av dig.

När ert andra barn började på dagis hade ni grymma ambitioner med dagistider, gemensam middag och i princip inget kvällsjobb. Hur har det fungerat?
Faktum är att det har fungerat riktigt bra! Vi jobbar heltid båda två, växlar från dag till dag med vem som lämnar respektive hämtar på dagis och äter middag tillsammans hela familjen i princip varje dag. Det vi tummar lite på är kvällsjobbandet, men vi försöker styra det till vissa dagar så att vi inte sitter och småjobbar lite varje kväll.

Som så många andra av oss bor du i hus och renoverar och förändrar med jämna mellanrum. Till skillnad från mitt hus som genomgår en lååångsam totalrenovering så verkar du ha arbetat mer snabbt och målmedvetet. Är denna målmedvetenhet något som har präglat även ditt yrkesliv?
Jag är nog både otålig/ivrig och lite impulsiv. När det till exempel handlar om renovering eller annat "hemmafix" går jag, halvt på skämt och halvt på allvar under namnet kaminmannen hemma. Oavsett vad det är jag ska göra har jag ganska svårt att lägga det åt sidan om jag inte är klar. Jag tycker varken om att lämna saker halvfärdiga eller skjuta saker framför mig, så självklart återspeglas det även på jobbet.

Hur gör du för att koppla av?
I ärlighetens namn är jag nog ganska dålig på att koppla av, det finns alltid något som "måste" göras först… För ett halvår sedan återupptog jag mina ridlektioner som jag fick ta en paus ifrån när jag blev gravid med andra barnet, och det finns nog inget som ger mig mer mental avkoppling än ett pass på hästryggen. Jag låter mig gärna uppslukas av en bra deckare eller ett avsnitt av Mad Men som jag just nu är helt frälst i. Andra saker som ju såklart är mentalt avkopplande är att göra något kul tillsammans med familj och vänner - nu när vintern kommer går vi gärna till skridskobanan eller pulkabacken med matsäck och en termos varm choklad.

Insnuvad

Även här ligger snön kompakt, men den senaste veckan har snarare varit insnuvad än insnöad för vår del. Jag har varit däckad av feber och snuva i nästan en hel vecka!? Kan inte minnas när jag var det sist?

Men det var inte slut för det. I morse kom sonen tassande in till oss, strax efter att min man rusat i väg till tåget. När jag fick min sedvanliga morgonkram av sonen tog det ungefär en nanosekund att inse att han var sjuk, att döma av hans brännheta panna. Bara att kasta sig på telefonen och haffa mannen i flykten så att säga. Han får vabba i dag.

Bara måste bjuda på insnöad bild...

Bara måste bjuda er på en sprillans färsk bild: så här ser vårt hus as we speak. Det ÄR sannerligen att vara "insnöad" :-)

Insnöad!

Att flytta till sydöstra Sveriges spets har sina för- och nackdelar...

Jag sitter i dag totalt insnöad och har inte en chans att ta mig till arbetet (till vänster ser du ett foto taget nu, där jag sitter i köket).
Tur i oturen är att alla mina möten för dagen redan tidigare under veckan blivit avbokade och en hel del brådskande hann jag med i går och förrgår, i måndags var jag nämligen också insnöad.

Att arbeta hemifrån är onekligen, i mitt fall, mycket mer effektivt. Jag kan använda mina fyra restidstimmar till extra arbete och till att umgås med familjen. Jag kan arbeta non-stop och ingen knackar på min dörr!

Jag kommer att kunna ägna mig åt skrivarbete hela dagen och jag har massor att skriva.

Jag ska skriva ett avrop för pengar, jag ska påbörja verksamhetsberättelsen, jag ska lägga en slutgiltig budget och en mängd ytterligare skrivarbeten. Jag ska dessutom läsa in mig på arbetsrätt, något jag inser att jag behöver fortbilda mig i.

Faktum är att insnöningen passar ypperligt!

Hur påverkar detta snö"kaos" er?
Finns det fler som snöats in, denna supervintriga dag?