Här sitter jag och surfar lite och ignorerar ännu en säsong av Robinson, och det är ju svårt att göra framför TVn eftersom alternativen att titta på är skrämmande dåliga...
Men det är tur att SVD gör allt för att tävla lite med Robinson för alldeles nyss publicerades den
här artikeln, som handlar om att det är färre pappor som tar ut VAB-dagar. Sen står det även om de "vanliga föräldradagarna" och att vi i den här takten kommer att ta ut lika många dagar om 50 år.
–Papporna är hemma längre perioder när barnen är små. Nästan var fjärde tvåring har i dag en pappa som är hemma mer än tre månader. Det är dubbelt så många som år 2000. Och vi ser att fler hushåll delar mer jämställt på dagarna i intervallet 40-60.
Fortfarande tar dock männen generellt bara ut en dryg femtedel – 21, 5 procent – av samtliga föräldradagar. Och mer än var tionde pappa har inte tagit ut en enda föräldradag när barnet fyller åtta år och möjligheten upphör.
–Jag tror det kommer att minska med tiden för vi ser hur de två månaderna som är reserverade för papporna styr. Det vanligaste i dag är att ta ut exakt 60 dagar, säger Niklas Löfgren. Jag är ju inte riktigt för ett tvång att dela helt lika på föräldradagarna, tredjedelsvarianten kan jag nog tycka är bra, men på något vis så stör det mig betydligt mer att pappornas uttag av VAB-dagar har minskat 2 år i följd.
35,6 procent av alla vab-dagar med tillfällig föräldrapenning togs ut av männen förra året, en minskning med nära en procentenhet. Hos oss är det nästan alltid jag som får ta första dagen, eller åtminstone hemkörning från dagis eftersom jag har bilen. Det känns lite elakt att hämta ett sjukt barn med cykel. Men sen delar vi jämt, troligtvis är det nog så att min man tar ut lite fler dagar eftersom jag ofta har många möten inbokade.
Vad beror det på att så få pappor vabbar? Är det så att mammorna inte litar på sina män när det gäller att ta hand om sjuklingar, eller har papporna så oflexibla arbeten att de inte kan lämna jobben?
Hur ser det ut hos er och varför?
