Omorganisation - inte bara dåligt

Vi fick innan sommaren en ny förvaltningschef i min förvaltning och just nu är vi mitt inne i fasen där alla försöker hitta sina nya roller. En ansträngande period för alla inblandade. Vissa är oroliga och gör sitt bästa för att markera sitt revir och andra som kanske borde vara oroliga är det inte för att de är vana vid att de sällan påverkas av någonting. Vår nya chef har signalerat att han noterat att det behövs vissa förändringar. Jag hoppas hoppas att han har modet att splittra upp en gammal surdeg med några kollegor som suttit ihop i evigheter och som alltid känner sig säkra på att de får vara oförändrade och göra som de vill. Vi andra skulle verkligen tjäna på om han vågar ta striden och inte bara prata om det.

Jag hoppas att förändringarna snart kommer så att vi alla kan börja landa i det nya för just nu är det mest besvärligt.

Camilla Wagner: more power to you!

Jag blev riktigt ledsen i ögat när jag surfade in hos Camilla Wagner (som jag gissar just nu har en välbehövlig vila och semester) och såg att hon inte bara fått utstå massor av påhopp på sina inlägg, utan att en hel del av dessa kom från egna kollegor. Det hade spårningar av IP-nummer visat.

Kan bara föreställa mig känslan - smakar riktigt illa i munnen.

Ett STORT: "More power to you!" till dig, Camilla.

Dina texter berör oss på NW och jag, personligen, blir peppad och ilsken och engagerad gång efter annan av det du skriver. Hoppas verkligen att du inte låter dig nedslås.

Detta får mig att ännu en gång inse det motstånd som finns, vilket kickar igång min kämpaglöd ytterligare och får mig att vässa argumenten och sticka ut hakan ännu längre.

Du har rätt: troll spricker i solen!

Heja Camilla Wagner, kvinnor som du behövs så väl.
Det är verkligen tydligt när man ser dessa mönster.

Ny chef = sjunkande båt

Vi fick nyligen en ny förvaltningschef på jobbet. Den tidigare gick i pension efter många år. Jag arbetar på ett relativt litet kansli som krympt mycket under den senaste mandatperioden, vilket fått till följd att många har fått för mycket att göra vilket har lett till sämre stämning bland oss kollegor. Inför den nya chefens tillträdande och framförallt nu sedan han tillträtt har det blivit aktivitet bland många av mina kollegor. Många ska markera revir och framförallt en kollega som blivit av med många av de uppgifter hon helst vill arbeta med har börjat snegla på mina arbetsuppgifter och försöker i små portioner ta sig in på "mina" områden. Hon har gjort försök även tidigare men effektivt hindrats av vår gamle chef men nu ser hon sin chans. Hon har även tidigare sökt den tjänst jag nyligen fått men utan att få den.

Jag som oftast på jobbet är en person som försöker undvika konflikter och söka andra vägar ur dem fick redan andra veckan som vår nya chef var på plats nog och markerade vad som är mina arbetsuppgifter och att jag inte vill ha med henne på mina möten om vi inte har punkter med på dagordningen som berör henne. Hon vill sitta med för att "omvärldsbevaka" och se vilka ärenden hon kan lägga beslag på (min tolkning). Det känns som att vi befinner oss mitt i Firo-teorin, vi kollegor som under den förra chefen åtminstone satt i båten en bit ut till havs har nu backat tillbaka till kajen och de flesta av oss är i land.

Nu känns det trögt och segt på jobbet och all den arbetsglädje jag så länge känt för min nya tjänst har påverkats negativt av hela den här soppan. Min kollega gick dessutom in till den nya chefen och stod där en halvtimme och gnällde över min inställning i frågan. Trots hennes tilltag gav den nya chefen mig rätt men det har ändå gett mig en besk eftersmak. Jag är osäker på om det var taktiskt smart att markera revir så starkt av mig och ge vår nya chef en skev bild av mig så tidigt. Suck. Förmodligen känner jag också så här eftersom jag ständigt gör allt för att undvika konflikter, på jobbet.

Emma