Visar inlägg med etikett gravid. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett gravid. Visa alla inlägg

onsdag 19 maj 2010

Gravid och jobb?

Hur ska man egentligen förhålla sig till jobbet när man är nygravid?

Man vill kanske inte berätta för alla när det är så nytt. Samtidigt kan det vara bra att ha en förklaring till varför man plötsligt går runt och gäspar hela dagarna, faller ihop av trötthet över konferensbordet och inte längre dricker kaffe.

Blir det sen ingen graviditet utan ett missfall så kanske även det påverkar humöret och frågan är om det går att arbeta om man har rejäla magsmärtor och blödningar.
För att inte tala om hur man mår psykiskt.

Berättar man riskerar man dessutom att prioriteras bort från viktiga projekt beroende på vilken erfarenhet ens kollegor har av andra gravida.

Hur gör ni? När berättar ni?
Har ni råkat ut för konstigheter som nygravid på jobbet?

torsdag 25 februari 2010

Tanken var god men.......

EU har lagt fram ett nytt förslag om obligatorisk mammaledighet i samband med förlossningen, både före och efter.
Tanken är att skydda kvinnor från att få sparken för att de är mammalediga och att utöka kvinnors rättigheter i de europeiska länder där man inte har samma rättigheter som vi har i Sverige.

Problemet är att detta kommer att ske på bekostnad av länder som nått längre, att det per automatik diskvalificerar pappans roll i det nyfödda barnets liv och troligen kommer att bidra till att arbetsgivarna blir än mer restriktiva till att anställa kvinnor i barnafödande ålder.

Mer om detta kan man läsa i Birgitta Ohlssons utmärkta krönika i Aftonbladet:
"Många kvinnor i EU väljer i dag bort barn helt och satsar på karriären eller så ger man upp den när barnen föds.
Effekterna syns i statistiken. EU har världens mest välutbildade hemmafruar. Samtidigt förgubbas och förgummas Europa. Unionens befolkning riskerar att bli en Jurassic Park om inte fler barn föds.
Tillgång till barnomsorg är avgörande om fler ska kunna kombinera familjeliv och yrkesliv. Jag anser inte att vi ska lagstifta om barnomsorg på EU-nivå. Men fler EU-länder måste inse sambandet mellan barnomsorg och ekonomisk tillväxt. "

"Det här låter så efterblivet i dataåldern att jag inte riktigt kan tror att det är sant. Det här skulle ju t ex effektivt sätta p för alla svenska krönikörer och journalister som obehindrat levererar texter samma vecka de fött. Eller författare. Eller andra som har dator som arbetsredskap och kan jobba hemifrån"

"Helt absurt. Okej om det formulerades som en rättighet. Men nu framställs det som en skyldighet. Jag kan förstå att man försöker stärka kvinnors rättigheter i länder som inte har någon föräldraförsäkring. Men det ska ju vara rättigheter! Inte skyldigheter. Och varför framställs det som att föräldraskap enbart handlar om mamman? Snacka om kontraproduktivt!"

onsdag 29 juli 2009

Gravidavundsjuka

I dag på Wendela - Aftonbladet finns det en artikel om gravidavundsjuka.

En artikel som tar upp ett ämne som är känsligt för många. Själv har jag upplevt denna avundsjuka genom att en kompis hade svårt att acceptera att jag blev med barn snabbt, medan hon och sambon hade försökt under flera år, och fått missfall. För min del förstörde det något i vår vänskap, det var svårt att lägga band på sig när glädjen bubblade inför det lilla livet i magen.

Jag försökte intala mig själv att jag kunde bära hennes sorg samtidigt som jag gladde mig åt min graviditet, men i praktiken var det svårt. Jag förstod hennes smärta över att inte få uppleva miraklet att bli gravid, men hur jag än vände och vred på det var det inget jag kunde göra åt det. Vänskapen märks fortfarande av denna avundsjuka trots att kompisen fått både ett och två barn sedan dess.

Har ni upplevt något av detta ?

tisdag 2 juni 2009

Tar du med dig gravidmagen till jobbet?

I kommentarerna till det här inlägget nedan har det diskuterats om vett och etikett i fråga om andras gravidmagar. Är det ok att säga tjockis till en gravid kvinna till exempel. Här är en artikel om precis detta - att ta med sig gravidmagen till jobbet.

måndag 1 juni 2009

Föräldraledig, eller... vad?

Det är babyboom både på mitt jobb och i bekantskapskretsen just nu, vilket fick mig att tänka på när jag väntade mitt första barn och pratade med andra som redan hade barn om den kommande föräldraledigheten. Inte sällan fick jag höra "hö hö, ja det är ingen ledighet precis" eller "ledig och ledig, jag vet inte..." och så vidare. En rätt trist attityd tycker jag; dels kände jag mig ibland lite dumförklarad eftersom jag uppenbarligen inte förstod vad jag stod inför, och dessutom är det mäkta tråkigt när andra som redan har barn väljer att fokusera på sådana negativa saker. Den första kommentaren om själva föräldraledigheten följdes ofta av råd i stil med "passa på att gå på bio/gå ut och äta/[valfri aktivitet] nu innan barnet kommer, för sen...".

Redan då bestämde jag mig för att jag aldrig ska fälla sådana kommentarer till någon som väntar sitt första barn, för jag tyckte att det var så otroligt trist att få höra när man själv längtar och är fylld av tankar och funderingar på hur livet med barn ska bli, och speciellt när det finns så mycket annat som är roligt att fokusera på!


I helgen använde en vän på skoj uttrycket "föräldraupptagen" och då tänkte jag att det kanske inte är ett så dumt begrepp ändå!? Det klargör att det inte handlar om en semester, men har inte (i mina öron) någon negativ klang. Jag ska smaka lite mer på det och se hur det känns.

Känner du igen kommentarerna som jag irriterade mig på när jag väntade barn? Blev du lika irriterad som jag?

lördag 2 maj 2009

Sverige är bra men inte alltid bäst.....

Som förälder eller blivande förälder i Sverige så känner man sig trygg i att föräldrapenning, låga dagistaxor och bra sjukvård gör det relativt lätt att skaffa barn. Inte som här i UK där mammapenningen är skrattretande låg och arbetande föräldrar har väldigt lite stöd från samhället.
Vi får t.ex. betala fulla kostnaden för att ha barn på dagis själva vilket hamnar runt £900-£1000 i månaden för en fulltidsplats (som inte nödvändigtvis då ens inkluderar barnets mat).

Så det var med stor förvåning jag nu i veckan fick reda på att det i Sverige inte är givet att man får betalt under den tid man är på mödravården. Helst ska man flexa eller jobba in den.

Då är det faktiskt bättre i UK där det står i lagen att man har rätt till fullt betalt under tiden man är på mödravården och rättigheterna och jobbtryggheten som gravid och föräldraledig generellt är väldigt starka. Inkluderat i mödravården är inte bara möten med barnmorskor och doktorn, utan även andra saker som massage och akupunktur för att lindra krämpor.

Tilläggas ska kanske också att all sjukvård genom NHS (liknande landstinget) är helt gratis for alla. På mitt sjukhus erbjods gravida både aromaterapi, massage och akunpunktur genom självremiss.
Så gratis alternativ behandling under betald arbetstid......Slå det Sverige!




fredag 10 april 2009

Den förlorade bloggaren är tillbaka...

Mina Networkingkollegor och den uppmärksamme läsaren har kanske märkt att min aktivitetsnivå här på bloggen varit pinsamt låg den senaste tiden... 

Förklaringen är att jag mått förfärligt dåligt ett tag och har varit lika lite aktiv i resten av min tillvaro. Men nöd och näppe har jag kunnat släpa mig till jobbet och som en vålnad genomfört den allra mest nödvändiga, för att sedan kollapsa hemma i soffan eller sängen.

Japp, ni anar rätt: Jag har blivit gravid!!! Lillkillen ska få ett syskon!!! Och nu när jag efter snart 13 fullbordade veckor börjar komma ur den värsta illamåendedimman kan jag fullt ut glädja mig åt den nya livet som växer och gror, dessutom börjar jag våga lita på att det här faktiskt kan vara sant!

Så...jag är tillbaka; numera som två-i-ett!

tisdag 10 mars 2009

Drömjobbet i nionde månaden

"Gravid – en bromskloss i karriären? Inte alls säkert. Catharina Nordlund, 35, fick sitt drömjobb i nionde månaden i torsdags. "

Läs hela artikeln på metro!

tisdag 3 mars 2009

Nej tack, jag kör!


Jag har varit ganska osynlig här i bloggen ett tag. Orsaken är min snabbt växande mage kombinerat med ett jobbigt illamående och ja resten kan ni nog själva räkna ut. Sonen ska bli storebror och vi ska få en liten tjej till familjen. Vilken lycka!

Men det finns många hinder på gravidvägen och ett av dem stavas alkohol. Den där drycken man inte ska befatta sig med när man är med bebis, men ändå tycks snubbla över hela tiden utan att för den sakens skull vara en partytyp. För hur gör man när det ska skålas för den lyckade affären helt spontant? När det är trevlig helgmiddag med kompisar? Eller på fredagens after work efter jobbet? Bebisen är inte outad än och nu gäller det att inte dra till sig misstänksamhet i onödan. Visst kan man dra den där om "Jag har bilen i dag", men när någon säger det så vet ju de flesta underförstått vad det brukar betyda och då är det ju liksom redan kört.

En före detta kollega till mig, som uppenbarligen är av den pyssligare sorten, slog till med följande genomtänkta strategi när hon fick plus på stickan och visste att det vankades x antal redan inplanerade fester både på jobbet och i bekantskapskretsen den närmaste månaden. Hon köpte glasflaskor med Trocadero och ett annat gäng med Carlsberg. Sen ångade hon av etiketterna på flaskorna och gjorde ett strategiskt byte. "Ölen" följde sedan med på festerna, där hon kunde slappna av och ingen misstänkte någonting. Smart tjej!

Själv råkade jag ut för något liknande nyligen. En plötslig överraskningsskål och mingel för min chef som uppnått den aktningsvärda åldern av 40. Champagne till alla och inte kunde jag smita undan detta - han är nämligen den som anställde mig en gång i tiden. Jag våndades rejält, för även om det skulle finnas andra alternativ än alkohol så skulle det snabbt stå klart för kollegerna att jag, champagneälskaren, stod där med en cola. Det visade sig dock att den som köpt in drickat även handla alkoholfritt bubbel. Hurra, jag var räddad!

Men först fick jag se till att ingen skulle se mig ta av den alkoholfria varianten. Det gick bra. Tyvärr var doften av mitt bubbel inte helt olik den vanliga alkoholdoften och jag som inte tålt starka dofter på länge fixade inte att försöka få ner det. Så det var bara att le, skåla och föra glaset till munnen och låtsas dricka. Sedan blev det till att snabbt avvika från sällskapet med ursäkten att jag skulle fylla på min tallrik med snacks och in på en av toaletterna för att hälla ut merparten av bubblet och försöka kväva illamåendet från doften av glaset.

Och allt detta bara för att slippa blickarna och misstankarna. Vad man håller på. Hur har ni gjort?