Stress och sömn

I dagens Svenska Dagbladet fanns en artikel om stress, tyvärr finns den inte på nätet men läs den gärna i Näringslivsdelen. Jag kände igen mig i många av de 7 varningssignalerna som tas upp. När jag blir stressad får jag:

• svårt att somna
• smärtor i nacke och skuldror
• sötsakssug
• svårara att komma ihåg saker

Och egentligen vet jag vad jag borde göra, precis som artikeln också tipsar om, men det är svårare att leva efter men jag jobbar på det genom att:

• prioritera sömn och träning
• säga nej
• och delegera fast jag är en doer

Vad är ditt bästa tips för att hantera stress?

Tema: Vem är vem i Networking? Intervju med Elsa

Nästa person ut att bli intervjuad är Elsa, en av våra Stockholmare i nätverket. Vi har tyvärr inte haft tillfälle att träffas IRL ännu men jag ser fram emot att få göra det. Jag är väldigt intresserad av att höra mer om hur det är att vara chef eftersom jag mer och mer inser att det är en karriärväg även för mig.

SNABBFAKTA:

Namn: Elsa
Ålder: 33
Yrke: Civilingenjör
Familj: Man och två barn, 5 och 2 år gamla
Bor: Stockholm

Du har för inte så länge sedan fått en ny tjänst med mer personalansvar. Hur har det förändrat dina arbetsdagar?
-Mina arbetsdagar har blivit annorlunda så till vida att det finns ännu mindre tid att själv utföra arbetsuppgifter, jag får delegera mer. En stor utmaning i en större organisation upplever jag också att kommunikation är, det tar längre tid att få med alla och kommunikationen måste vara mer strukturerad och tydlig för att nå fram.

Att få ihop familj och arbete kan vara svårt men hur gör du för att kombinera karriär och privatliv?
-Ja, hur gör jag? Inget särskilt. Åker tidigt till jobbet för att kunna hämta på förskolan i vettig tid, försöker ta strödagar ledigt för att ladda och bara mysa med barnen och prioriterar hårt på jobbet. Det jag skulle behöva bli bättre på är att släppa jobbet och helt enkelt inte ha dåligt samvete när jag inte gör saker tillräckligt bra eller i tid.

Vad jag förstår så trivs du väldigt bra på ditt nuvarande jobb. Vad är det som gör att du trivs så bra och hur ser ditt drömjobb ut?
-Jag trivs med att arbeta med människor och hela tiden få nya utmaningar. Nu har jag massor av utmaningar och roliga och intressanta människor att arbeta med. Jag är nog ingen drömmare utan jag är nöjd med valen av utbildning och jobb, men visst vill jag göra något annat om några år men gärna inom ett liknande område.

Många önskar sig nog lite mer fritid men vad gör du helst när du är ledig?
-Fritiden går till stor del till att vara med familjen och vänner. Om jag får ytterligare lite tid så tränar jag gärna, det ger mig energi.

Var och hur skulle du helst vilja bo?
-Jag är nog lantis längst inne i hjärtat och skulle gärna bo i en lite mindre stad. Det som lockar med en mindre stad är få vara lite närmare naturen, kortare avstånd till det mesta och lite mindre anonymt. Men jag trivs väldigt bra här i Stockholm, så vi får väl se vad som händer i framtiden.

Emma

Svensk föräldraförsäkring i fokus även i USA

New York Times skriver här om den svenska föräldraförsäkringen och möjligheten för pappor i Sverige att vara hemma med sina barn. Visst känns det bra att bo i Sverige!

måndagskaffe

En måndagsmorgon som denna kan jag lätt längta efter en kopp kaffe likt denna - mmm!

Istället sitter jag med en pappersmugg med automatkaffe framför mig, det doftar inte ens kaffe. Det allra konstigaste är att i slutet av veckan tycker jag kaffet smakar alldeles utmärkt och doftar okej, vanans makt är stor.

PS! Fast det vore inte dumt med en lite bättre kaffeautomat.DS

Vem är du - vem är jag?

Det händer spännande saker i bloggen framöver. Ni kommer att få bekanta er lite mer med oss skribenter är det tänkt. Uppdraget har lytt - gör en intervju med en av de andra och publicera på bloggen.

Håll utkik, för nu smäller det!

Delat ledarskap

Jag delar mitt chefsskap med en kollega, en fantastisk möjlighet som jag inte såg från början. Vi har valt att behandla våra på pappret två grupper som en. Vi har coachingsamtal med alla medarbetare och ser oss som ett team tillsammans.

Trots att vi inte jobbat ihop innan stod det klart för oss efter bara några veckor att vi var ett team och att vi skulle dela på ledarskapet. Visst delar vi upp vissa frågor, men vi ser också till att vi byter ansvarsområden.

Fördelarna? De är många. Tillsammans fattar vi bättre beslut, är vi mer tillgändliga för våra medarbetare och vi kan växeldra. Och vi får dubbelt så många starka sidor. Tidigare har jag ibland känt mig ensam som chef, det gör jag aldrig nu.

En och annan nackdel finns det så klart också. Framförallt tar det tid att bli samspelta och det kräver tid tillsammans och öppenhet. När vi dippat har det oftast varit till följa av att vi inte investerat i tid tillsammans. Och visst kan det hända att någon boll hamnar mellan stolarna.

Så om du får chansen att dela chefsskapet och personkemin känns rätt så rekommenderar jag det verkligen! Jag har utvecklats mycket under perioden jag delat ledarskapet.

Inget vobbande idag, eller bara lite

Sonen är sjuk och det föll på min lott att vara hemma. De allra flesta gånger jag är hemma för vård av barn försöker jag samtidigt jobba och beta av sånt som går att göra hemifrån. Idag ska jag dock försöka hålla mig ifrån det och när nu sonen sover unnar jag mig en kopp kaffe och en liten stund slösurfande. När han vaknar ska vi fortsätta leka och mysa resten av eftermiddagen.

Löneprocessen ur chefens synvinkel

Lön är alltid ett aktuellt ämne och Johanna gav här bra tips från facket. Jag måste erkänna att jag inte kände igen mig i Johannas funderingar vilket kändes konstigt, när jag tänkt ett varv till kom jag fram till att jag i det storföretag där jag arbetar gör på ett delvis annat sätt.

Mitt mål med mina medarbetare är att de ska göra så bra prestationer som möjligt och att jag ska bygga ett vinnande team. Ur ett löneperspektiv vill jag att de ska få en juste och ärlig bedömning som motsvarar deras prestation. Min utmaning blir att se till att få medel som räcker till det.

För mig är själva lönesättningen ofta kanske enkel, förarbetet görs istället under hela året.

• Grunden är bra och tydliga individuella mål och förväntningar


• Kontinuerliga uppföljningar av mål och förväntningar


• Medarbetaren loggar sina förbättringar gjorda mot målen


• Medarbetaren och jag följer kontinuerligt upp med viktiga intressenter


• Jag kalibrerar måluppfyllelse i en större del av organisationen, för att få en juste bedömning


• Jag håller tillsammans med HR årligen koll på lönestrukturer och marknadsbedömningar

I många fall är det sedan relativt enkelt att sätta lönenivåerna utifrån det lokalt förhandlade utrymmet. Självklart är därmed inte alla medarbetare nöjda, men genom en koppling mot mål och måluppföljning är det enklare att vara konkret och peka på vad som behöver förbättras för att nå högre nästa år.

Hurra (igen) för oss!!

100.000 sidvisningar är väl värt att ge ett glatt utrop: HURRA!

Vi som skriver har så roligt, ni som kommenterar är så härliga och det är kul att bloggen fått "ett eget liv" utanför oss, var och en, som skriver.

Hurra för 100.000 således :-)

NetWorking fyller 1 år!

För lite drygt ett år sedan var det en av oss som kläckte den smarta idén att vi skulle driva en blogg tillsammans. Ingen av oss hade egentligen tid, men trots det så har vi nu producerat över 900 inlägg, haft 98000 besökare, haft en stor liveträff och flera små, haft intensiva chatmöten genom Skype, och även pratat som vanligt såklart genom långa trådar med tusentals inlägg om allt från jobbyten, smink och inredning till julklappar och barnsjukdomar.

Idag, när bloggen fyller ett år, har vi 40 följare på google friend connect och 22 på bloglovin och dessutom en skara trogna kommentatorer som vi uppskattar oerhört!

Vi vill tacka alla läsare som hittat hit, och vi hoppas fortsätta med samma energi i minst ett år till!

Shoppinghjälp

Bild lånad från ahlens.se.

I mitt livspussel hamnar inköp av kläder till mig själv långt ner på prioritetslistan. Familjen, jobb, vänner och träningen är viktigare. För att försöka komma ifrån hysteriskt springande i affärer när behovet av garderobspåfyllnad är akut så bokade jag en tid hos en Personal Shopper på Åhléns.

Och ja det var en mycket trevligare shoppingupplevelse. Medan personalen plockade fram kläder efter våra önskemål kunde jag och en kompis fika och prata. Väl dags för provning så var provrummen stora och rymliga, kläderna var i rätt storlek och jag fick tips om hur jag kunde kombinera olika plagg och accesoarer. De (få) plagg som inte passade hängdes snabbt undan eller ersattes med rätt storlek. Med hem kom en färgmatchad jobbgarderob som är lätt att variera och roligare än det jag brukar handla.

Så för en småbarnsmamma med många bollar att fånga så tycker jag att det här var väl investerad tid och även om slutsumman blev högre än vanligt så var det värt det!

Tacksamt tips

För ett tag sedan tipsade Tuva om att bli bra på en sak och om någon frågar om något annat du inte kan så fortsätt bara berätta om det du kan. När jag för ett tag sedan stod inför en inspektion på ett område jag inte behärskar beslöt jag mig för att försöka mig på den här taktiken. Jag bestämde mig för fyra saker jag kan som är närliggande till det här ämnet och höll mig sedan konsekvent till att prata om dessa under hela inspektionen.

På det stora hela gick det bra, framförallt bra mycket bättre än förväntat. Visst fanns det saker där mina svar kändes tunna, framförallt väldigt tekniska frågor, men eftersom jag inte hade någon chans att kunna lära mig ämnet så var det här en bra kompromiss. Så tack Tuva!

Höstkickoff

När vi började blogga här på NetWorking i december 2008 var lågkonjunkturen redan ett faktum, men vad har egentligen hänt oss sen dess, hur har vi blivit påverkade?

Tre av oss har blivit tvåbarnsföräldrar och ytterligare två bäbisar är på väg, samtidigt har tre av oss gått tillbaka till sina jobb efter föräldraledigheten. Två av oss har fått nya chefsjobb, en har gått upp till heltid och en av oss har separerat.

I princip är det nog bara en av oss som är opåverkad av lågkonjunkturen. En av oss har blivit varslad och väntar på uppsägning, en har blivit uppsagd och fått nytt jobb, flera av oss har kollegor som har fått gå på avdelningen. En av oss skall säga upp personal. Även våra familjer är påverkade, då en make har blivit uppsagd och en annan har klarat sig med en hårsmån vid en nästan 90-procentig neddragning.

Samtidigt har fyra av oss nya jobb, en av oss skall rekrytera två nya till sin avdelning och det känns som om det kanske börjar vända.

Så nu kör vi på för fullt igen, med egna tankar om livet, bevakning av intressanta nyheter och tips för hur ni skall lyckas få ihop ert livspussel. Välkomna tillbaka efter vad vi hoppas har varit en skön sommar.

Tid för reflektion

Semestern är slut och vardagen har återvänt. Några lärdomar tar jag med mig inför framtida semesterplanerande

• Dagen innan semestern ska jag försöka blockera minst halva dagen för att hinna avsluta, rensa och skriva en tydlig att göra lista till efter semestern.


• Jag ska inte kolla jobbmailen mer än i yttersta nödfall. Jag blir bara uppstressad och kan inte egentligen göra så mycket åt situationen. Är det något akut får de ringa.


• 4 veckor eller mer sammanhängande är välgörande (gärna 5 och varför inte en vecka på försommaren).


• Försöka att ta det lite lugnare första vecka och ta mig tid till reflektion, lite distans kan ge mycket ny inspriation och nya insikter.

Ja, semester är skönt men det är också roligt att komma tillbaka till rutiner och jobb igen...och då är det ju också snart dags att planera nästa ledighet :-)

Önskade chefsegenskaper

Emma skrev här om hur hon tyckte en bra chef ska vara. När jag som nytillträdd chef frågar mina medarbetare vad de tycker är viktigt att jag fokuserar på och vad de vill att jag ska bidra med är svaren spridda men vissa saker kommer igen.

Mina medarbetare vill att chefen ska:

• vara tillgänglig


• efterfråga resultat


• bidra med struktur


• visa var vi är på väg


• våga fatta beslut

Saker som jag också tycker är viktiga är att "glänsa i glansen av mina medarbetare" det vill säga låta dem synas och få positiv feedback för vad de gör, utmana och coacha. Självklart står jag också upp för mina medarbetare när det blåser.

Så nu när jag har en aning om vad som förväntas av mig är det bara resten kvar...jag hoppas på en spännande och rolig resa.

Potential till förbättrat samarbete

Jag tycker om att arbeta i olika grupperingar och med olika människor och oftast funkar det väldigt bra, men det finns ett par personligheter som jag har svårare att arbeta med.

"Prataren" - den sociale och roliga personen som tyvärr inte får särskilt mycket gjort. Oftast börjar det bra och vi kan diskutera och tycka saker, men när det är dags att göra och det inte händer något blir jag stressad och frustrerad.

Konsensuspersonen - som vill att alla ska vara överens och innan dess inte fattar några beslut är den andra typen som stressar mig. Jag blir otålig när beslut inte fattas och det inte händer något. Att inte alla beslut går min väg är något jag mycket hellre lever med än att inga beslut alls fattas.

"Prataren" hanterar jag genom att använda handlingsplaner, påminna om aktiviteter och kanske boka in tätare uppföljningsmöten. Konsesuspersonen har jag inga bra sätt att hantera på? Hur gör du?

Har du personligheter du har svårare att samarbeta med och hur hanterar du det?

Uppskattat ledarskap

Ingrid Larsby Arvered inköpschef på Sandvik har utsetts till Framtidens Kvinnliga Ledare av Ledarna och Shortcut. Hon intervjuas här i SvD och berättar bland annat om de största fallgroparna för en chef:

"Allra farligaste fallgropen är att ta äran från en annans arbete. En annan fallgrop är att bli för lojal med sin egen grupp så att man därmed tappar lojaliteten mot företaget som helhet."

Kul att se en ung framgångsrik kvinna i chefsposition!

Karriär och jämställdhet

Jag har funderat lite på om jag hade kunnat göra samma karriär som jag gjort om vi gjort en klassisk delning av föräldraansvaret, där jag varit föräldraledig betydligt längre och sedan gått ner i arbetstid.

Föräldraledighetens längd tycker jag inte verkar påverka möjligheterna att få ett utmanande jobb i den organisation jag jobbar i, snarare gäller det att ha tur med timingen. Att däremot gå ner i tid känns inte lika okej och det är få med likande jobb som arbetar deltid. Vilket är konstigt, varför skulle det inte gå att kombinera? Att däremot gå tidigt för att hämta på förskola, vabba eller prioritera sommaravslutning är inte alls konstigt - som tur är.

Typiska barn

Senaste veckan har jag två gången träffat föräldrar som beskrivit sina barn som en "typisk pojke" och en "typisk flicka". När jag sett lite frågande ut svarade båda "ja du vet han är så vild" och "hon är så lugn och pysslig". Såna här beskrivningar av små individer gör mig trött, hur mycket har de inte begränsats för att leva upp till dessa förväntningar?

Åter i tjänst

Så var föräldraledigheten över för den här gången. Nu väntar nya utmaningar i en ny roll som chef över chefer. Många tankar snurrar i huvudet kring hur jag ska lägga upp arbetet, vad ska jag börja med, hur ska jag se till att min personal får förtroende för mig...

Det viktigaste är iallafall att det känns bra! Jag känner mig energisk och så där lite lagom rastlös och vill komma igång. Så nu är det bara att tuta och köra.

Har du några bra tips på hur du tagit dig an nya utmaningar?