onsdag 27 maj 2009

Kläder på anställningsintervju


Som jag skrev tidigare hade jag förra veckan lite klädångest för en anställningsintervju. Efter många ombyten valde jag till slut ett par svarta byxor, en beige randig skjorta av längre modell och ett par svarta skor. Till det hade jag silverringar i öronen, ett pärlhalsband (tack Jessica) och min snygga svarta väska.

Jag valde kläder som fick mig att känna mig trygg och bekväm, och att skjortan dolde min halvdegiga post-gravidmage var en stor del i detta.

Nu återstår bara en lååååång väntan på besked.
Håll tummarna för mig!

tisdag 26 maj 2009

Jag vill till mitt SPA

Efter att ha läst ännu en igenkännande krönika av Terri Eriksson så längtar jag till mitt SPA. Trots kaos på jobbet så längtar jag tillbaka. Min lilla tjej är nu två månader och storebror 2,5 år och när min man kommer hem frågar jag först om han har

1) suttit på toa ifred
2) druckit kaffe (utan att sen hälla bort hela koppen för att den har blivit kall)
3) skrivit ett mail utan avbrott
4) hunnit med att prata med någon kompis

Åhh ljuva jobb....

EU valet

EU valet är mitt första val som svensk medborgare och gjort att jag har försökt sätta mig in i debatten. Vilket jag inte tycker är det enklaste, men nödvändigt. För rösta tänker jag göra, det är inte bara min rättighet men också min plikt tycker jag.

Jag hittade en ganska färgstark och kul tjej som vill in i EU parlamentet. Här kan du läsa om hennes tankar kring personvalskampanjen. Utan att ge mig in på hennes åsikter tycker jag det är roligt att en ung tjej med invandrarbakgrund vill till Bryssel. Det kan behövas lite föryngring och lite fler kvinnor i parlamentet.

Veckopendling

Jag hade en diskussion förra veckan med en kompis om det att vara småbarnsmamma och veckopendla. Och om det är annorlunda att vara mamma och veckopendla jämfört med att vara pappa och göra samma sak ? Jag tycker inte det, och att det måste vara upp till varje familj att besluta om hur de vill göra.
Finns det några mammor där ute som har erfarenhet av att veckopendla ?
(söker man på nätet tycks det inte finnas mycket skrivet i ämnet: söker man på "veckopendling" kommer det endast upp text om manliga sådana!?)

måndag 25 maj 2009

Kläder på jobbet 2

För några dagar sedan så skrev Johanna om kläder på jobbet.

Sellafield (kärnkraftsanlaggning I UK) har lagt ut en liten intressant informationsfilm på BBC's hemsida om vad deras avvecklingspersonal har på sig när dom jobbar. Full dräkt med cirkulerande luft gör att man inte kan låta bli att tanka på astronauter, även om silvertejpen runt handlederna kanske inte ser så spacig ut.

Mot slutet av filmen kan man även se en damsugare märkt med Svenska “Studsvik”, vilka tillhandahåller tjänster inom avfalls-och avveckling till kärnkraftsindustrin i Storbritannien.


Guldkorn

Ibland dyker det upp guldkorn när man sitter och slötittar på TV och zappar mellan kanalerna.
I lördags hamnade jag mitt i Henrik Schyfferts föreställning om 90-talet och blev positivt överraskad. Som norrman har jag haft lite svårt för den humorn som han har varit en del av men den monologen han har turnerat med nu slog mig rakt i magregionen. Inte bara för att den var rolig, men också för att den hade inslag av allvar som jag tyckte var superbra. Henrik Schyffert berättade bland annat om mobbningen i högstadiet (där kände jag mig igen så det gjorde ont) samtidigt som han tog upp det att bli vuxen genom att ta ansvar för sina val och handlingar.

Oturligt nog såg jag bara sista timmen så nu väntar jag på reprisen så jag kan se resten också.
Missade någon denna förställning så titta efter reprisen eller Play på svt.se. Jag satt som klistrad under den tiden jag såg i alla fall.

söndag 24 maj 2009

Uppskattat ledarskap

Ingrid Larsby Arvered inköpschef på Sandvik har utsetts till Framtidens Kvinnliga Ledare av Ledarna och Shortcut. Hon intervjuas här i SvD och berättar bland annat om de största fallgroparna för en chef:

"Allra farligaste fallgropen är att ta äran från en annans arbete. En annan fallgrop är att bli för lojal med sin egen grupp så att man därmed tappar lojaliteten mot företaget som helhet."

Kul att se en ung framgångsrik kvinna i chefsposition!

Lyssna på din kropp

Jag har precis insett att min kropp fortfarande skyddar mig när det blir för mycket. Tidigare har jag märkt det vid några få tillfällen när det under en längre tid har varit mycket både på jobbet och hemma, jag har helt plötsligt blivit dundersjuk i typ 39 graders feber och med i övrigt diffusa syndrom i några dagar och bara sovit. Sen har jag vaknat upp fylld av energi.

I fredags hände det igen. Efter en vecka med magsjuk 2,5-åring och "mammasjuk" 2-månaders bäbis, lite nattsömn, besök från jobbet och städning inför mina föräldrars besök i helgen så blev jag dundersjuk när de kom. En hel dag sov jag med 39 graders feber och jag gick bara upp ur sängen för att amma. Min mamma fick ta lilltjejen och min pappa och min man sysselsatte 2,5-åringen. Dagen efter vaknade jag pigg och feberfri...
Jag tror helt och fullt på att det var min kropp som passade på att vila när avlastning fanns.

Hur reagerar ni när det blir för mycket?

It's Raining Cats and Dogs.......INSIDE!!

Hej!

Det har varit lite tyst från mig här på bloggen de senaste veckorna. Jag har precis slutfört två stora offerter jag jobbat jättehårt på som tagit det mesta av min tid och har också hunnit med ett weekendbreak till ett Centre Parcs här i UK som var både välbehövligt och jättekul!

Men den största anledningen till att jag inte hunnit att skriva är att vi igen fallit offer for den närmast världskända brittiska byggstandarden och deras oseriösa hantverkare.
Resultatet blev en jätteläcka där vatten öste in genom kökstaket och totalförstörde hela taket. Gipset ramlade ner, repade och svällde vårt nylagda golv och några av våra nya (och dyra!) skåpsluckor blev också repade.



Även om det mesta är fixat temporärt är det så att när det regnar ordentligt bakfylls vårt stuprör och det läcker då in genom numera oanvända rör som inte satts igen. Så köket är tjusigt dekorerat men med en stor spann i mitten av rummet under jättehålet. Snyggt!
Vi sitter nu med konsekvenserna av detta och ringer byggare, försäkringsbolag, jagar offerter och kollar sparkonton. Lillen, 1 år, som såg när pappa jagade läckan med hammare går ofta fram och pekar på jättehålet i taket och säger storögt “Daddy, daddy”.




lördag 23 maj 2009

Arbeta mycket

Dags att sticka ut hakan igen, antar jag? Jag har levt i mina naivitet tidigare att det inte är ruskigt provocerande det jag tycker men no more!

Jag stämmer delvis in i debattkören som varit i diverse TV-program på senaste tiden om slöhet. Jag vill dock absolut inte instämma i att det särskilt skulle gälla våra unga, för det tror och hoppas jag inte alls.
Dock råder en slags idé på väldigt många ställen att man inte ”ska behöva hugga i” eller jobba mycket och hårt. Man ska hinna vara ledig mycket, kanske till och med endast arbeta sex timmar om dagen. Det får inte jag ihop: hur ska man kunna åstadkomma mycket utan att arbeta mycket?
Jag vill åstadkomma mycket. Resten ger sig själv och jag gör därför vad som krävs för att åstadkomma det jag vill.
Visst är det ibland ”jobbigt” men allt värt att ha är värt att kämpa för tycker jag. Jag dristar mig också till att säga att känner man inte så, kanske man valt fel yrke?

Det var kul att finna syskon inom denna åsikt och en snabb avstämning i aktuell press ger följande vid handen:

- Cécile Bonnefond (VD för Veuve Clicquot) framhåller i PfB nr. 3/2009 att vill man nå framgång som ledare krävs att man ”jobbar hårt”. Hon säger att det, mycket riktigt, är svårt att få tid över till andra passioner om man vill satsa på karriären. ”Det är svårt att ha båda” och ”du måste göra dina val och vara nöjd med dem”, säger hon bland annat.

- Jacob Wallenberg uttrycker i samma tidning, samma nummer, att ”det kräver enormt mycket arbete att nå till toppen” och ”man kan inte hoppa runt mellan arbetsgivare, ta ledigt från karriären och ändå vänta sig toppjobb”.

-Håkan Matson skriver i dagens Di Weekend (vecka 21 årgång 34):
”I veckan hörde jag en kommentar på samma tema när det gäller orsaken till den brittiska bilindustrins fall: Too long lunches. Att däst luta sig tillbaka och leva på gamla segrar är ett typiskt exempel på högmod som nästan alltid leder till fritt fall.” (apropå biljättarnas fall).
Han bjuder för övrigt på en underhållande krönika i numret, på sidan 13, som handlar om ledarskap.

Nu ska jag arbeta hårt. I trädgården. Och ja, jag har redan joggat också ;-)
Ha en skön lördag allihop!