torsdag 9 juli 2009

Martha

Min yngste son med kompis gillar att plocka blåbär i trädgården.


Jag skojade till det lite i min statusuppdatering på Facebook och skrev att jag kände mig som Martha Stewart och Leila i en lyckad kombination igår.

Varför? Jo, jag plockade mina egna blåbär i trädgården (vilda, observera – inte odlade eller så, jag bor i en skog hemmavid) och bakade en blåbärspaj.

Inte mycket att tala om, tänker nog de flesta. Jag instämmer förstås: det är ingen big deal.
Jag brukar dock baka paj på följande vis, de få gånger jag bakar: klipper upp hörnet på en plastpåse, häller innehållet i en form, klipper upp andra hörnet på samma konstruktion och häller ut smuldegen där. Sedan har vi förstås Oatly’s havre-vaniljsås till det. Därför att havre är så väldigt hälsosamt (!).

Nåväl, till sak. Denna statusuppdatering väckte många frågor, där på Facebook, bland mina nära och kära. Martha Stewart och Leila? Hur passar Martha Stewart in i ditt jämställdhetstänk?, blev frågan.
Först svarade jag i samma skojfriska stil att det får mig att känna mig som utklippt och inklistrad i 50-talet, att baka. På fullt allvar känns det som att ett prickigt förkläde, tjusiga växter i fönsterbrädan och Elvis Presley i radioapparaten är vad som saknas, när jag bakar.
Ni förstår: jag bakar inte varje år. Nej, jag prioriterar inte det med min tid. Det roar mig på tok för lite.

När jag sedan fick följdfrågor om just Martha fick jag ju tänka efter.
Hmmm, jag vet inte mycket om Martha. Vad vet jag om henne egentligen? Jo, hon fick fängelse för någon insideraffär. Före dess blev hon dumpad av sin make för en yngre kvinna och då startade hon upp ett helt jädra imperium på den kunskap hon förvärvat som hemmafru (?). Hon satte sig inte att lipa utan hon använde en massa know-how och blev driven affärsutvecklare och businesskvinna. Jag tycker det rockar hur mycket som helst. Snacka om selfmade woman och entreprenör!
Så, jag lovar dyrt och heligt att när jag startar egen miljarddollarbusiness – då ska jag också skänka Martha en tanke :-)

(nästkommande statusuppdatering löd så här: "Anna LB can absolutely understand that ferns made it from the dinosaurs time 'til now. Our huge ones were practically unbeatable. But I had the balls (?) to beat them anyway". Det väckte inga frågor alls – för provocerande?)

2 kommentarer:

Karin sa...

Varje gång man lär sig något nytt eller bryter sina egna invanda mönster är det en prestation. Ibland är det en dragning inför politikerna och ibland är det att baka en paj. Men likadels är det en prestation.
Jag tycker att ditt pajbakande är värt att skryta av.
Och Märta Stewart är one hell of a woman. Det samma är Leila. Båda är entreprenörer, även om branschen är det som traditionellt är kvinnligt så är det grymt duktiga på det de gör och tjänar pengar på det. Ingen jantelag här inte.

KaosJenny sa...

Härligt när kvinnor lyfter fram kvinnor. Ju mer vi gör av sånt desto bättre...