onsdag 7 juli 2010

Yrkesfördomar

När jag fick den här länken (handlar om att kommunens tjänstemän har rätt att bära vapen i en delstat i USA och fenomenet illustreras med tankeleken att en bibliotekarie skulle bära automatkarbin) sänd till mig från olika håll, funderade jag allra mest över hur journalistens tankar gått när han författade den.

Att bära vapen översattes förstås till att utrusta sig med ”automatkarbin” och vem skulle då utrustas med detta grova attribut? Jo, vad jag gissar är det nördigaste och torraste man kan komma på: en bibliotekarie!
Tankeleken triumferar i en liten notis i aftonbladet.se.

Jag har alls inget emot att man skojar med mitt yrke och skulle kunna sätta ihop en raljerande krönika med lätthet över ”typiskt bibliotekariska” lustigheter, dock skulle inget av det handla om hyssjande pekfingrar, malätna böcker, stämplanden i böcker eller bokläsning bakom en disk – just eftersom det var åtminstone femtio år sedan man sysselsatte sig med sådant i yrket. Känns lite passé, för att inte säga okunnigt, att tro det.

Själv är jag naturligtvis behäftad med ett antal fördomar också och tänker nog att jurister springer omkring på eleganta svarta högklackade skor, bär Armanidräkter och har eleganta håruppsättningar. Jag tror att ”göbbarna” på vägverket har en viss jargong i sin humor och jag tror att forskare i olika ämnesområden går upp så mycket i sina ämnen att det överskuggar allt annat i deras liv….

Likväl, retar det mig när fördomarna om mitt eget yrke år efter år efter år stagnerar och späs på i filmer, litteratur och tidningsartiklar!
En bibliotekarie har ett serviceyrke, är positiv och glad och hjälper människor att finna information, kultupplevelser och finna meningsfulla möten. En bibliotekarie hyssjar inte men nätverkar gärna i de sociala medierna och ligger i framkant, kunskapsmässigt, inom den senaste digitala utvecklingen.

Bära vapen? Nej, det behöver vi inte göra – vi klarar även att hantera de mest bråkiga besökare alldeles utmärkt utan. Och det borde säga något om torrheten.

(på bilden ser du en feature från ett event på ett bibliotek nära dig!)

Snälla: roa mig med fördomar du stött på om ditt eget yrke, det är kittlande skojigt och retligt!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Tell me about it.

Innan mitt nuvarande jobb arbetade jag [kanske lite för länge] på Ett Stort Bevakningsföretag. Säg den som inte har fördomar om uniformerade vakter...

Eftersom jag känner mig väldigt långt ifrån 'snaggad-och-överviktig-som-inte lyckats-komma-in-på-Polishögskolan' [jodå, det finns såna också] har jag väldigt sällan tagit åt mig eller mått dåligt av dessa fördomar utan istället varit ganska nöjd med att vara ostereotyp :)

Catharina sa...

Inte kanske mitt _yrke_ men min utbildning. Hur många gånger har jag inte fått höra "men du som är civilingenjör och har pluggat så länge" om saker som t.ex. laga en kulspetspenna som gått sönder, ställa in kanaler på TV:n, laga punka på cykeln osv osv. Ungefär som att det var det våra kurser och labbar handlade om :-) "Ja, den här terminen tänkte jag läsa 5 poäng kulspetspenneteknik för det är ju så förargligt när man inte kan laga dem" :-)

Johanna sa...

Mitt yrke är ju ganska okänt för de flesta, specialistroll som det är.
Men jag kan ofta känna av fördomen att jag bara ägnar mig åt "siffror".

Som om jag vore en slags statistiknörd som bara bryr mig om ifall det står en etta eller en fyra i en Excelkolumn.

Det roligaste i mitt arbete är när mina analyser är efterfrågade, lästa, begrundade och faktiskt resulterar i affärsnytta.

Charlotta sa...

Här är en tills vars yrke är lite ovanligt. Vad gör en medie- och omvärldsanalytiker liksom? Jag har fått höra det mesta vid det här laget och mina föräldrar fattar fortfarande inte vad jag gör. "Jaha, så du sysslar med marknadsundersökningar" - det brukar vara den vanligaste kommentaren. Pratar man om pr/publicitet (vilket är det jag arbetar med) då säger folk att man jobbar med reklam. Suck!

Linda R sa...

Charlotta: jag tror att en omvärldsanalytiker bara sitter och surfar på nätet och sammanställer texter, är det rätt? :-) Eller mer korrekt, jag har alltid (ända sen jag hörde att vi har såna på jobbet) undrat vad ni gör...

Som civilingenjör förväntas man göra just det Catharina skrev. Vi hade faktistk en professor som på en kurs fick något sorts spel (?) och började lära oss vad vi skall tänka på när grannarna kommer att fråga hur man sätter dit flaggstången på bergsklipporna, lutningar, undergjutningar mm :-D