- svårt att somna
- smärtor i nacke och skuldror
- sötsakssug
- svårara att komma ihåg saker
Och egentligen vet jag vad jag borde göra, precis som artikeln också tipsar om, men det är svårare att leva efter men jag jobbar på det genom att:
- prioritera sömn och träning
- säga nej
- och delegera fast jag är en doer


3 kommentarer:
vid stark stress tycker jag att det hjälper med "andningsövningar" för att hitta ron igen. Dvs mindfulness. Kanske genom att lyssna på en avslappningsskiva? eller helt sonika att ta en promenad, själv, gänra ute i naturen, tex i skogen eller längs havet där jag bor!
Att ligga i min dotters säng och klappa på henne när hon ska sova är nog ändå det mest rogivande man kan göra. Fast det begränsas ju till en viss tidpunkt och handling!
Det är svårt att inte "skynda sig" när det är ett sedan länge invant beteende man fick lära sig var bra. Förr alltså. Innan man visste bättre. Och passar man sig inte tror man fortfarande att det är det bästa. Att prestera så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.
tänk så fel man kunde ha!
kram
* Att motarbeta perfektionismen i alla former.
* Att ibland ta ett par djupa andetag och fundera på vad som verkligen spelar roll om 100 år
* Kärleken till man och barn
* Påta med blommor när det blir för mycket
* Att tillsammans med kompisar bjuda på sig själv och skratta åt saker som gått åt skogen
Ungefär så Kram på er
Sova är verkligen viktigt och hjälper mot stress. Tycker mig med åren ha blivit bättre på att känna igen signalerna och bryter då. Tränar, promenerar eller bara slappar. Det där med att säga nej har jag så svårt för. Hur roligt är det med kollegor som bara säger nej och blir hur egotrippade som helst? Det funkar ju inte alls.
Skicka en kommentar