onsdag 17 juni 2009

Stressad?

Veckan innan midsommar har ofta varit en hemsk vecka för mig på jobbet. Veckan efter midsommar har nämligen varit en vecka fylld av både avstämningar för hur långt vi har kommit enligt årets plan och presentation av ett första utkast för nästföljande års plan för chefen.

Jag kan inte låta bli att fundera på hur det blir sen med skolbarn och avslutningar. Jag tycker att det räcker med att min mans bror och 2 systrar fyller år i början på juni...

chef.se har en artikel på E24! Kvinna som handlar om hur man hanterar stress. Bland annat så ges nedanstående tips.

1. Tankepauser: När du går hem för dagen kan du mentalt placera ditt orosmoment i ett särskilt fack, och tänka att du plockar upp det i morgon.

2. Promenader: Gå ut och gå. Fokusera på något enkelt. Hur fötterna känns, hur underlaget känns, eller hur omgivningen ser ut.

3. Andningsövningar: Ta några minuter och fokusera på dina andetag. Andas in genom näsan och ut genom munnen. Iakttag hur andetaget känns i kroppen. Fokusera endast på detta. Förlåt dig själv om du skulle misslyckas och börja tänka på något annat.

Själv så har jag tidigare år bitit ihop och räknat ner tills alla andra har gått på semester, jag har nämligen frivilligt tagit på mig att jobba semesterpasset.

Hur bra det är skall jag återkomma till i ett inlägg i sommar. Nu handlar det om stresshantering, någon med fler bra tips?

tisdag 16 juni 2009

Vem är du?

Jag är så otroligt nyfiken på vilka ni är, ni ungefär 500 unika besökare på NetWorking varje vecka.
Kan inte någon skriva någonting i kommentarsfältet och ge sig till känna?

Ni får också gärna ange någonting ni skulle vilja att vi skrev mer om här i bloggen när ni ändå kommenterar, vi gillar feedback!

Samma fenomen- olika arenor

Alltid läsvärda Camilla Wagner skriver ännu ett bra inlägg på Veckans Affärer, denna gång med utgångspunkt i ett samtal i en taxi. Ett utdrag:

"Taxichauffören visade sig vara änkling och hade uppfostrat sina döttrar själv sedan de var riktigt små. Han talade passionerat om rätten att få vara man och ändå pappa. Nu varade inte resan i mer än kanske femton-tjugo minuter, så jag hann aldrig riktigt få veta konflikten däri, men det gick att förstå att han upplevt sig som en andra sorteringens förälder. Då är det lätt att bli arg.

JAG KAN FÖRSTÅ DEN KÄNSLAN. Jag har tidigare med vissa chefer känt mig som en andrasorteringens arbetskraft. Jag hör ofta kvinnor beskriva en liknande känsla. De upplever att de inte riktigt har spelreglerna klara för sig utan hela tiden gör felsteg. Mycket energi läggs på just att försöka att inte märkas för mycket.


TVÅ OLIKA ARENOR, men samma fenomen.
"

Ofta blir feminismen beskylld för att handla om att skaffa kvinnor fördelar, men faktum är att feminismen handlar om lika förutsättningar för kvinnor OCH män. Läs hela inlägget här!

Konferensar igen...

Det var länge sedan jag hade tid eller prioriterade tid här, sorry! Men så är ju detta liv med familj och karriär i härlig och hektisk mix.
Efter midsommar har jag förhoppningar om att det kommer att lugna ned sig.
Jag har haft en extremt intensiv period senaste veckorna, frågan är om det inte varit DEN mest intensiva någonsin?

Nu är jag på en förbaskat bra konferens i Århus, Danmark eller, rättare sagt, en unconference: vilket bra upplägg! Interaktiv konferens kan man lugnt kalla det: Next Library.
Den här gången är det dock i princip noll minuter vila och egen lyxig tid "där jag kan göra vad jag själv vill" utan ett sällan skådat hårt inbokat schema och ALLT är intressant! Jag har inte skolkat från enda punkt. Och jag har nätverkat massor - flera trevliga nya addningar på Facebook :-D

Dessutom var festen så rolig igår kväll att jag både dansade för länge och drack i alla fall ett glas vin för mycket....

Sedan ska jag hem och kommer att landa hemma klockan 01 för att sedan stiga upp klockan 05 och flänga fram med en späckad arbetsdag.... Livet. Loving every minute of it!

söndag 14 juni 2009

24 timmars uppladdning

Barnen och jag har varit iväg med några andra mammor och deras barn, tillsammans var vi 13 barn och vuxna. Vi har spenderat ett dygn i min svägerska underbara sommarhus utmed västkusten. Det blev en verkligen energiboost. Vi har ätit gott, druckit lite vin och pratat om allt mellan himmel och jord. Och traditionsenligt har vi gjort ansiktsmask med därtill hörande skratt, det är rätt så komisk att se ett gäng kvinnor sitta med grön lera i ansiktet. Barnen har haft kul tillsammans.

Samtidigt har papporna varit iväg på ett eget lite äventyr och därmed fått chans att ladda upp energi på sitt håll. Alla har vi dessutom längtat lite efter varandra. Så den här söndags eftermiddagen är det fyra nöjda och familjer som tankat energi inför midsommarveckan.

lördag 13 juni 2009

Önskade chefsegenskaper

Emma skrev här om hur hon tyckte en bra chef ska vara. När jag som nytillträdd chef frågar mina medarbetare vad de tycker är viktigt att jag fokuserar på och vad de vill att jag ska bidra med är svaren spridda men vissa saker kommer igen.

Mina medarbetare vill att chefen ska:

  • vara tillgänglig

  • efterfråga resultat

  • bidra med struktur

  • visa var vi är på väg

  • våga fatta beslut

Saker som jag också tycker är viktiga är att "glänsa i glansen av mina medarbetare" det vill säga låta dem synas och få positiv feedback för vad de gör, utmana och coacha. Självklart står jag också upp för mina medarbetare när det blåser.


Så nu när jag har en aning om vad som förväntas av mig är det bara resten kvar...jag hoppas på en spännande och rolig resa.



På resande fot

Den här veckan har varit hektisk men rolig. Jag njuter i stora drag av min nya roll, där jag får chansen att inte bara lära mig mer om företaget, om vår verksamhet och lära mig nya verktyg, utan också träffa nya människor, utveckla våra arbetssätt och nätverka med professionella inom min genre över hela världen!

Veckor som den här ger mig verkligen en kick och gör att jag orkar med även de perioder som känns tunga och tröga. Det spelar ingen roll om regnet vräker ned och vinden vänder ut och in på paraplyet, eller om jag är fullständigt utmattad när veckan är slut, när jag har fått ladda med så mycket positivt under tre dagar:


I onsdags morse klockan tidigt flög jag till vårt danska kontor för att träffa mina kollegor där. Vi hade flera riktigt intressanta och inspirerande diskussioner och kom fram till nya sätt att arbeta på framöver. Jag hann även bjuda min gamla grupp på lite skumpa och säga adjö till dem, vilket jag inte har hunnit göra sedan jag lämnade dem i mars. Även en snabb fika med en indisk kollega från London, som nu är i Köpenhamn på utbyte, hanns med.




En klassisk Kph-bild. Dock tagen i vintras


På kvällen, innan jag tog tåget över till Malmö, åt jag middag med en annan god vän som jag lärde känna i London.

Eftersom det var läkarkonferens i Köpenhamn förra veckan, har hotellen i hela öresundsregionen varit uppbokade i veckor, både på svenska och danska sidan. Tur är väl då att en kollega och god vän redan hade rum i Malmö där jag fick plats!

Jag åkte alltså över bron och flyttade in i hennes rum och fick en trevlig tjejkväll, även om vi båda var trötta och somnade vid 23-tiden.

Påföljande dag hade jag ett möte på vårt malmökontor, där jag blev emottagen med öppna armar. Så otroligt roligt att komma till ett nytt ställe och genast känna sig välkommen! Sådant ger energi.

Kvällen tillbringades med en god vän, som också har varit utomlands under ett halvår. Vi hade många erfarenheter att dela med varandra och kvällen gick på tok för fort. Förhoppningsvis kommer vi ses mer framöver, för han har nyss börjat en ny roll som tar honom till Stockholm lite oftare. Det ser jag fram emot :-)

Efter middagen jobbade jag några timmar på hotellrummet, pratade lite med "rumskamraten" och sov några timmar - innan jag satte mig på nästa tåg vid 6-tiden på morgonen; till Göteborg.

Även dagen på göteborgskontoret var bra och givande och jag flög hem på kvällen, nöjd och belåten med veckan. Så jag säger som Sara: Jag älskar mitt jobb!

Nu har jag lite sömn att ta igen, och lite uppsummering av veckan att göra. Men först: Laga middag tillsammans med maken!

fredag 12 juni 2009

Om att älska sitt jobb

Wow vilken underbart blogginlägg jag just läste på Skriet från kärnfamiljen!!! Det handlar om synen många har på arbete som ett nödvändigt ont, här kommer ett utdrag:

"Jag VILL jobba. Jag älskar att jobba. Jag älskar mitt jobb! Jag skulle heller inte stå ut med att vara med mina barn och min man dygnet runt. Och jag tror heller inte att det är det bästa för varken dem eller mig. Jag tycker tvärtom att det här är livet. Att vuxna ska jobba (det är något fint med att jobba för samhället, tjäna egna pengar, bidra till skatt) och att barn ska gå på dagis (nej, jag vill inte tvinga alla föräldrar att sätta sina barn på dagis). Att det är så livet är. Att det alltid har varit så. Att vuxna, mammor och pappor, jobbar och man tar hand om barnen kollektivt. Och att det är det som är, bland annat, att vara barn. Att det gör de självständiga. Att det ger dem en förberedelse för vuxenlivet. Att de får social träning. Att det är något bra!"

Jag känner verkligen igen mig, precis så tycker jag också! Hurra för Rebecka Edgren Aldén!

Varje förälders mardröm

Som förälder vill man att dagis ska vara en trygg, stimulerande och rolig miljö för barnen där de får utvecklas och bli bra omhändertagna. Det är väl därför det är varje förälders mardröm när det visar sig att det finns en risk att det inte alltid ar så.
Nyheterna här i Storbritannien domineras idag av Vanessa George, 39, från Little Ted's Nursery i södra England som just nu är häktad för misstanke om sexuellt utnyttjande av barn och för att ha tagit oanständiga bilder på barn, av vilka vissa har tagits på dagis.
Det går inte att beskriva hur mycket man känner med de barn och föräldrar som råkat ut för detta.


Som förälder så börjar ju rädsle-fantasierna rusa iväg så fort man läser om sånt här. Varför försvann den ena fröken så konstigt? Hur vet de att tjejerna ar OK när de har haft så stor personalomsättning?
Och visst kan man inte hjälpa att få rent ont i hjärtat och nästintill panik när man som förälder tänker tanken att det lika gärna kunde varit ens eget barn......

Kampen mellan att vara realistisk och att låta paniken rusa iväg är hård. Men tjejerna på sonens dagis är verkligen jättegoa och det måste vara hemskt för alla hårt arbetande, engagerade och omtänksamma pedagoger som nu säkert känner alla föräldrars oro och själva oroar sig nu för att häxjakten ska sätta igång.
Det viktiga är väl att hålla i åminne att man får vara uppmärksam men att detta är väldigt ovanligt. Man såg ju i princip all manlig dagisperonal försvinna på nittiotalet när alla fingrar pekades åt deras håll. Så vill man ju inte ha det heller.

Så idag så går mina tankar till de små och deras föräldrar som har blivit drabbade. För allas skull så hoppas man ju att det visar sig att allt var ett misstag, även om det väl kanske är lite väl mycket önsketankande.


torsdag 11 juni 2009

Vobbar idag

Yngsta dottern är sjuk så jag och maken turas om att vobba denna veckan. I vårt fall går det ut på att vi styr om möten och turas om att passa lillan så att båda får chansen att jobba. Håller koll på mailen hemifrån, tar enstaka telefonsamtal och sen jobbar ikapp när lillan sover middag eller på kvällen när barnen lagt sig.

VAB + JOBB = VOB


Detta är mer eller mindre ett måste då man har ett jobb som inte försvinner bara för att man är borta nån enstaka dag (längre perioder är oftast lättare att planera), det läggs istället på hög och måste göras senare. De flesta av mina kollegor gör samma sak med VAB eller sjukdagar.

Fördelarna är att man slipper krångla med försäkringskassans blanketter och få inkomstbortfall som man inte räknat med.
Nackdelen är att det kan bli en hel del kvällsjobb

För min del känns det otroligt skönt att ha en så flexibel arbetsmiljö att det här fungerar. Det är skönt att stödet från försäkringskassan finns, men ännu bättre när man slipper utnyttja det.