tisdag 29 juni 2010

Semesterlängtan

Nu har sommarn äntligen kommit. Solen skiner och det är riktigt varmt ute.
Jag jobbar nästa vecka också innan det är dags för semester. En del kollegor har redan gått och det märks att många längtar efter ledighet. Samtidigt är det också en hel del arbetsuppgifter som måste bli färdiga innan alla försvinner iväg på semester, så det gäller att få gjort allt som ska göras.
Men det är svårt att hålla motivationen uppe. Allra helst vill jag gå ut och njuta i solskenet i stället, man vet ju inte hur länge sommarn varar detta året.
Klarar ni andra att hålla ångan uppe så här de sista dagarna innan semestern?

Alfa

Jag har roat mig med att skaffa en ny god vän under våren-sommaren!
Visst är det inte ofta man gör det, särskilt i vuxen ålder?

Inte mycket att orda om i en spännande blogg som denna, om det inte vore för att min vänskap har en liten knorr: nya kompisen är en riktigt fullfjädrad ”Alfahanne”.
Jodå, jag har nätverkat mig fram, rent privat, till en bekantskap som numera funkar som både vän och bollplank för frågor som gäller arbetet.

Jag har nog vid flertalet tillfällen berört Alfahannar, Alfahonor och "Alfa-gårdar" här och inte har det hänt att jag lagt en positiv innebörd i begreppet ”Alfa”.

I det här fallet har jag faktiskt tackat min Alfa-kompis för att han skänkt mig nyanser på dess innebörd.
En Alfahanne kan vara nog så ”tuppig” (som vi brukar debattera just i denna blogg) men kan vara det med såväl självinsikt som självdistans. En Alfahanne kan lyssna, engagera sig och ge god feedback på svåra frågeställningar. En Alfahanne kan vara macho och stenkool och mjuk och snäll!

Och: precis som en Alfahanne kan vara allt detta kan en riktig Alfahona som jag också vara det!

Jag går inte omkring och diskuterar kvotering, löner och jämställdhet hela dagarna eller hytter med näven mot varje man jag ser utan även jag lutar mig tillbaka i en däckstol, greppar min iPhone och tuppar mig mot en synnerligen trevlig Alfahanne, om andan faller på.
Eller så lutar jag mig helt enkelt tillbaka och lyssnar på musik, känner glädje för alla fina och goda män som jag har i mitt liv (har ju även en mentor som nog får slinka under benämningen Alfahanne också).

När jag nu googlar "Alfahanne" och läser strålande Carrfors Bråkenhielms tankar om Alfahannar, inser jag att jag är på rätt spår, som skaffat mig egna, som bollplank i jobbet: läs och fundera!

Är du Alfahona eller Alfahanne? Vad gör dig till det eller inte till det, anser du?

(Wikipedias syn, för säkerhets skull: Alfahannen är den dominerande hanne som är ledare för en djurflock. Vargflockar har till exempel oftast en alfahanne. En alfahanne är högst i rang, och djur under den rangen kämpar oftast för att försöka få ledaren på fall och ta hans plats, ifall denne lett flocken dåligt. Om hannen dock har lett flocken rätt så är oftas de andra individerna extremt lojala till hannen. Alfahannen är ofta muskulös och visar sig ofta vara dominant i en grupp.)
Tyvärr är det inte mannen på bilden som är min nye kompis... han får illustrera Alfa, helt sonika. Funkar väl?!

fredag 25 juni 2010

Tema: vem är vem i NetWorking? Karins tur!

Då var det dags för Karin att granskas i sömmarna! Jag och Karin har aldrig setts i verkliga livet men jag vet att vi kommer ha mycket att prata om när vi väl ses. Förutom de uppenbara NetWorkingämnena delar vi en fascination för sociologi och har dessutom gjort valet att bo i mindre städer- om än långt ifrån varandra.

SNABBFAKTA:
Namn: Karin
Ålder:
34 år
Yrke: biståndsbedömare inom kommunal äldreomsorg
Bor:
Tranemo i Västergötland
Familj: Man och två barn födda 04 och 06
Vad drömde du om att "bli när du blev stor" när du var liten?
Jag drömde om att bli jurist när jag gick i mellanstadiet, innan dess visste jag att jag skulle läsa på universitetet, men inte vad jag skulle bli efter det *skratt*. Och så skulle jag bo på en gård. Dessutom visste jag att jag absolut inte skulle bli lärare.

Vad tror du att du gör yrkesmässigt om fem år?
Det är en bra fråga, om fem år hoppas jag att jag har en ledarroll gärna inom äldreomsorgen. Jag trivs i den ”bransch” jag är i nu, och ser många möjligheter för att utvecklas.

Nämn något du lärt dig av ditt fackliga engagemang!
Jag har lärt mig mycket om beslutsgången inom kommunen, om förhandling och löner samt fått många bra kontakter. Dessutom får man mycket information om saker och ting innan alla andra. Mitt fackliga engagemang har också gett mig förmånen att få se andras perspektiv på saker och ting, vilket är oerhört spännande och utvecklande.

Vad ser du för fördelar och nackdelar med att bo på en mindre ort?
Fördelarna är att barnen växer upp i en lugn och bra miljö, att vi har skogen nära och vi har kort väg till det mesta. Samt att för min del skapar mindre människor också mindre stress. Friskare luft är också en bra sak med att bo ”på vichan”.

Nackdelarna är rent karriärmässigt, men det handlar lika mycket om att kommunen vi bor i har en av de lägsta utbildningsnivåerna i Sverige, och därmed finns det få möjligheter för en akademiker som mig själv. Det känns som jag är hänvisad till det offentliga mycket, det privata näringslivet här omkring har inte behov av så många akademiker, mer än någon ingenjör och ekonom. En annan nackdel är att inflyttare kan ha svårt att komma in i miljön på en liten ort.

Vad gör du för att koppla av när du är stressad?
För mig är skogen viktig, det är där jag stressar av och kan tänka. Jag vet inte hur många lösningar som kommit fram under mina skogspromenader eller cykelturer. Men också en biltur i vacker natur är avstressande, något jag har turen att få möjlighet genom jobbet också. Annars är handarbete, läsning och att lägga 1000 bitars pussel också något jag gör för att stressa av.


torsdag 24 juni 2010

Nätverkande gav bra coach-grupp!

Jag har tidigare skrivit om att inspireras av andra ledare.

Nu har jag fortsatt på den inslagna väg jag tog den gången och haft ett första ytterst viktigt och bra möte med de två coaching-kollegorna jag nätverkade med den gången. Vi träffades i går och satt en lång stund och diskuterade verksamhetsfrågor och angreppssätt och kunde alla både ge och ta emot mycket goda råd och tips.
Det var precis så oerhört nyttigt och stimulerande som jag förväntat mig.

Vad man kör igång hjärnan på goda vis när man får input av andra! Kanske särskilt när man får det av andra än de man vanligen träffar?

Två av oss tre i denna lilla grupp bestämde att vi skulle använda varandra ytterligare lite oftare för idé-bollning, då vi båda är väldigt nya i den här organisationen och vi båda är i samma organisation, om än i vitt skilda delar.
Så ur det första nätverkandet uppstod ytterligare ett nätverkande!

Det är nog viktigt att ha ett ”skyddsnät” i att veta att andra arbetar med liknande frågor och har liknande erfarenheter, tror jag, och om inte annat så kunde vi skratta befriande åt varandras och våra egna tillkortakommanden!

(bilden är tagen med annan arbetsgrupp från förra veckan, har alltså inte med texten här att göra!)

Ur en konferens kan alltså mycket produktivt födas på både det ena och det andra sättet.
Jag kastar ut frågan: vilka tips på ”tvär”grupper att samarbeta i, har ni?

onsdag 23 juni 2010

Ljuvligt att vara hemma

Mannen har tagit barnen och åkt i förväg till stället vi ska vara och fira midsommar på och jag ska komma efter på Torsdag. Idag passade jag på att ta ledigt från jobbet för att ladda batterierna.

Men efter att ha sovit en helt ljuvlig natt hemma (trots allas kommentarer om att jag inte skulle kunna sova... antar att det handlar om hur trött man är egentligen) så håller jag nu på och städar bort alla energitjuvar. Jag städar garderoben, slänger alla blommor som är utom räddning, tvättar lakan, dammsuger och torkar golv till min favoritmusik på högsta volym och jag tycker att det är underbart. Ibland undrar man ju om man har blivit helt knäpp.... jag som alltid har gnällt på att tjejer är så dåliga på att njuta när de är själva hemma.

Fast jag har även hunnit med ett låååångt bad i badkaret, med skum, peeling, ansiktsmask och krämer. (Sånt som jag knappt kommer ihåg hur man använder längre.) Jag ska också ut och handla lite kläder och såsa runt på stan utan ett uns dåligt samvete.

Detta är helt klart något som vi kommer att försöka få till med jämna mellanrum egentid, lite längtan och att få avsluta någon uppgift hemma känns som en ultimat kombination.

Hoppas att ni andra har det bra på jobbet idag...

tisdag 22 juni 2010

Tema: Vem är vem i NetWorking: Hallå där Sara!

Tre av NetWorkings skribenter bor i Skåne och Sara är en av dem. Sara är född i Linköping, men flyttade till Lund med familjen efter nionde klass och blev sedan kvar. Eftersom jag själv är "sommarskåning" är det extra kul att få intervjua Sara. Än så länge har vi inte haft möjlighet att träffas på riktigt, men det ska det väl förhoppningsvis kunna bli ändring på.




SNABBFAKTA:
Namn: Sara
Ålder: 31 år
Yrke: Socionom/kurator
Familj: Man och två barn - födda 05 och 09
Bor: Lund

Sara, vad skulle du säga är den absolut största utmaningen med ditt yrke?
"I mitt jobb som kurator/samtalsterapeut inom psykiatrin är den största utmaningen att kunna använda hela mig själv i mötet med patienterna- mitt teoretiska kunnande, min professionella och personliga erfarenhet och min personlighet- men ändå aldrig förlora distansen till patienten. Jag måste skapa en god relation där den andre känner sig trygg men tappar jag distansen kan jag inte hjälpa honom/henne".

Du har nyligen vidareutbildat dig - vad har du för råd och tips till de som funderar på samma sak?
"Jag tyckte själv att det var en riktig kick att vidareutbilda mig, mitt jobb har varit ännu roligare efter det eftersom jag känner mig mer kompetent och jag märker att mitt kunnande gör skillnad för andra människor. Mitt bästa tips är nog helt enkelt, om du har möjlighet: gör det! Själv kunde jag göra det på betald arbetstid - vilket gjorde att det inte blev så stressigt".

Om du inte var kurator vad skulle du vilja göra då?
"Jag har alltid drömt om att skriva romaner - och drömmer fortfarande om att i framtiden kanske jobba med psykoterapi på halvtid och skriva böcker på halvtid".

Vi två delar ett intresse för bra böcker. Om du bara fick rekommendera en enda bok, vilken skulle det vara?
"A fraction of the whole" av Steve Tolz. En helt fantastisk historia och väldigt väl berättad. Följ en familj på en fullständigt svindlande resa, underhållning på hög nivå!

Vad är det absolut bästa med att bo i Skåne tycker du?
"Den tidiga våren, närheten till havet och kontrasterna mellan små mysiga byar och storstäder som Malmö och Köpenhamn".



måndag 21 juni 2010

Går det verkligen ihop?

Ingenjören skriver en artikel om TCO:s jämställdhetspanel och svårigheten att få ihop tiden som småbarnsförälder.

"På ett seminarium arrangerat av TCO:s jämställdhetspanel i förra veckan diskuterades de ökade kraven på föräldrar som arbetar. Samtidigt som vi tenderar att jobba mer övertid jobbar vi också mer hemma. Hemarbete drabbar i första hand kvinnor som fortfarande har huvudansvaret för barnen och hemmet. I år ligger den obetalda övertiden på 3 procent liksom den gjorde under 2004 och 2005 men då rådde högkonjunktur."


Man presenterar en rad olika lösningar t ex "all inclusive"-dagis och utvecklat RUT-avdrag. Personligen har jag inte upplevt att kraven på föräldraengagemang i dagis varit ett hinder i vardagen, men vi kanske har haft tur med dagis? Frågan är hur det utvecklas nästa år när äldsta dottern börjar skolan och vi ska koordinera hämtning, lämning, lov och firande av diverse högtider på 2 olika ställen?

Helene Sigfridsson är generalsekreterare för organisationen Makalösa föräldrar och sitter också med i TCO:s jämställdhetspanel. Hon skrev en uppmärksammad debattartikel om detta på Newsmill för en tid sedan.

"Vi föräldrar är gisslan i aktivitetshysterin. Kommer vi inte, eller missar vi en matsäck blir barnen ledsna. De allra flesta föräldrar riskerar hellre problem på jobbet. För barn är det ett stort svek att inte se sina föräldrar i publiken när man sjunger Idas sommarvisa. En väninna mejlar mig om ångesten hon kände när hon missat föräldrafikat för att de packat ihop en timme tidigare än meddelat. Hennes dotter hade gråtit av besvikelse. Det är känslor som förtjänas att tas på allvar."

"Jag fick en aha-upplevelse när jag läste att typ hälften av alla småbarnsmammor som arbetar deltid. Då fattade jag att det var dom mammorna som alla lappar från förskolan riktade sig till. Men jag vägrar gå ner på deltid för att hinna med obligatorisk bakning.
Allt jag vill är att jobba mina timmar, vara säker på att barnen har det bra under tiden, och sedan få massa kvantitets- och kvalitetstid tillsammans på våra egna villkor."

Jag har funderat på hur alla ensamstående får ihop jobb med dagistider och vab. Eller alla som inte är ensamstående men som saknar möjligheter till flextid och att jobba hemifrån.

Går det överhuvudtaget ihop?



fredag 18 juni 2010

Tema: Vem är vem i NetWorking? Intervju med Charlotta

Andra kvinnan ut i vår intervjuserie är Charlotta. Jag har känt Charlotta i några år nu, via nätverket, men ännu inte träffat henne IRL. Jag ser oerhört mycket fram emot att träffa Charlotta, då vi förutom våra uppenbara gemensamma intressen som dryftas i bloggen också har ett brinnande inredningsintresse gemensamt!

SNABBFAKTA:
Namn: Charlotta Lindow
Ålder: 37
Yrke: Medie- och omvärldsanalytiker
Familj: Man och två barn

Bor: Skärgårdskommun i Stockholm

Du är föräldraledig nu. Hur är det att vara tvåbarnsmamma och karriärkvinna?
"Underbart och jobbigt på samma gång. Det är ungefär som att ha en trädgård - man älskar den men blir emellanåt helt tokgalen på allt som ska fixas. Det är en utmaning att få ihop det, men en härlig sådan. Jag vill inte behöva välja, för mig är det viktigt att både ha ett stimulerande jobb och en familj att tanka trygghet hos. Jag utvecklas och mår bra av båda sakerna."

Vad saknar du att arbeta med varje dag?
"Jag kan sakna att ha ett konkret mål att arbeta mot - i mitt fall en deadline på ett projekt. Samtidigt är det skönt och inte minst kreativt stimulerande att inte jaga runt hela tiden."

Du är inredningsintresserad, nämn dina topp tre formgivare?
"Britten Paul Smith är nog den formgivare som jag håller fast vid mest. Han är "classic with a twist", lite halvtokig, vilket jag älskar. Två andra återkommande favoriter är finska Alvar Aalto och svenska Thomas Sandell, båda är arkitekter och möbelformgivare med ett vackert och rent formspråk som tilltalar mig."

Om du inte arbetade med omvärldsanalys, vad skulle du då arbeta med då?
"Då skulle jag antingen jobba som copywriter/skribent (jag älskar att skriva, arbeta med texter och komma med idéer) eller som sommelier (dryckesexpert)."

Hur definierar du begreppet karriär?
"För mig betyder karriär att se om sitt eget hus och aktivt skaffa sig en utbildning och ett yrke som är stimulerande och utmanande oavsett vad man än väljer att satsa på. Allt för många verkar tro att karriär alltid innebär en längtan efter en spikrak väg till vd-toppen, men för mig är begreppet bredare än så och en karriär kan se ut på många sätt och vis och ändå leda fram till det man vill göra."

torsdag 17 juni 2010

Apropå föräldrasamvetet

Apropå diskussionerna om livspussel, föräldraskap och dåliga samveten vill jag tipsa om ett läsvärt inlägg hos Mymlan om krav och förväntningar på föräldrar, både uttalade och outtalade. Saxat ur inlägget:
"... Jag skulle snarare säga att så länge man gör sitt bästa och lyssnar till sig själv istället för omgivningens alla krav så gör man rätt.
Andras försök att förminska mig som förälder eller få mig att känna dåligt samvete har i nästan alla fall uteslutande lett till att jag mått dåligt på ett sätt som gått ut negativt över mina barn, som tagit ifrån mig den energi och självkänsla man så väl behöver som förälder.
För dåligt samvete har jag ändå. Det är ingenting som någon behöver försöka få mig att förstå att jag borde ha. Framförallt gör det mig inte till ett dugg bättre förälder."
Läs hela inlägget här.

Valet och kvinnorna



Valet närmar sig med stormsteg och medierna är inte sena att haka på. Nästa nummer av Passion for Business ( i butik 22 juni) ser lovande ut. Det har Birgitta Ohlsson på framsidan och utlovar en valspecial med inriktning på hur de politiska partierna ska arbeta för att främja kvinnors arbetsmarknad.

Spännande! För ni tänker väl rösta?

Bild av Karolina Stålenbring