Tanken är att skydda kvinnor från att få sparken för att de är mammalediga och att utöka kvinnors rättigheter i de europeiska länder där man inte har samma rättigheter som vi har i Sverige.
Problemet är att detta kommer att ske på bekostnad av länder som nått längre, att det per automatik diskvalificerar pappans roll i det nyfödda barnets liv och troligen kommer att bidra till att arbetsgivarna blir än mer restriktiva till att anställa kvinnor i barnafödande ålder.
Mer om detta kan man läsa i Birgitta Ohlssons utmärkta krönika i Aftonbladet:
"Många kvinnor i EU väljer i dag bort barn helt och satsar på karriären eller så ger man upp den när barnen föds.
Effekterna syns i statistiken. EU har världens mest välutbildade hemmafruar. Samtidigt förgubbas och förgummas Europa. Unionens befolkning riskerar att bli en Jurassic Park om inte fler barn föds.
Tillgång till barnomsorg är avgörande om fler ska kunna kombinera familjeliv och yrkesliv. Jag anser inte att vi ska lagstifta om barnomsorg på EU-nivå. Men fler EU-länder måste inse sambandet mellan barnomsorg och ekonomisk tillväxt. "
"Många kvinnor i EU väljer i dag bort barn helt och satsar på karriären eller så ger man upp den när barnen föds.
Effekterna syns i statistiken. EU har världens mest välutbildade hemmafruar. Samtidigt förgubbas och förgummas Europa. Unionens befolkning riskerar att bli en Jurassic Park om inte fler barn föds.
Tillgång till barnomsorg är avgörande om fler ska kunna kombinera familjeliv och yrkesliv. Jag anser inte att vi ska lagstifta om barnomsorg på EU-nivå. Men fler EU-länder måste inse sambandet mellan barnomsorg och ekonomisk tillväxt. "
"Det här låter så efterblivet i dataåldern att jag inte riktigt kan tror att det är sant. Det här skulle ju t ex effektivt sätta p för alla svenska krönikörer och journalister som obehindrat levererar texter samma vecka de fött. Eller författare. Eller andra som har dator som arbetsredskap och kan jobba hemifrån"
En av mina favoritbloggar, Skriet från kärnfamiljen tar naturligtvis upp ämnet:
"Helt absurt. Okej om det formulerades som en rättighet. Men nu framställs det som en skyldighet. Jag kan förstå att man försöker stärka kvinnors rättigheter i länder som inte har någon föräldraförsäkring. Men det ska ju vara rättigheter! Inte skyldigheter. Och varför framställs det som att föräldraskap enbart handlar om mamman? Snacka om kontraproduktivt!"
4 kommentarer:
Jag är i var fall helt tvärsäker på tre grundläggande fundament:
1) Jag skulle aldrig gifta mig med en kvinna som inte med risk för blodvite stred för att få vara hemma med sin nyfödda bebis > 6 veckor.
2) Som nyfödd bebis skulle jag inte vilja vara född av en mamma som inom 6 veckor efter förlossningen hellre prioriterade sin egen yrkeskarriär före sin egen avkomma.
3) Jag blir dystopisk av kvinnor som betraktar livet som någon slags jäkla destruktiv jämförelsematch med det motsatta könet när det egentligen är en evolutionär hållbar strategi att finna en partner som ger komplementära resurser.
Livet handlar om avkomma och avkommans kvalitet och omvårdnad.
Allt annat är teater och en virtuell tävling.
Sedan kan man ställa sig frågan varför så få inte förstått den elementära ekvationen:
Summa(Frihet + Rättighet) = Summa(Plikt + Ansvar)
Närbesläktad med Termodynamikens första och andra huvudsats.
Anders: För det första handlar det inte om 6 veckor efter förlossningen utan 2 veckor INNAN och 4 veckor EFTER. Och sen handlar det heller inte om att man är hemma utan att man inte ska få välja.
Jag har full förståelse för att kvinnor som blir trötta av graviditeten eller har tunga jobb behöver kunna utnyttja en del av sin föräldraledighet redan innan förlossningen, men ska alla behöva gå hemma för det??
Så rättighet, inte skyldighet tack!!
Jag måste bara såga att jag *aldrig skulle gifta mig* med en man som något liknande detta:
"Jag skulle aldrig gifta mig med en kvinna som inte med risk för blodvite stred för att få vara hemma med sin nyfödda bebis > 6 veckor."
Jag begriper inte hur en fem veckors bebis skulle ta skada av att mamma gick på ett möte när bebisen sov eller låg i pappas famn eller hur samme bebis skulle fara illa av att mamma skrev ett mail eller läste ett protokoll.
Arbeta betyder olika saker för olika människor och att generalisera är livsfarligt.
Självklart ska det finnas rättighet men inte skyldighet, allt annat är stenålder.
Det är samma tokiga typ av diskussion som när man börjar diskutera "föräldrars rättigheter" gentemot sina barn. Föräldrar har _skyldigheter_ gentemot sin barn, inte rättigheter.
Jag vill bara problematisera frågan.
Jag kan nämligen inte se någon större skillnad i detta EU-förslag relativt den andra stora frågan.
Att kvotera föräldraförsäkringen.
Är inte detta en snarlik tvångsstyrning, dvs snarare ett skyldighetsspår än en rättighetsfråga.
Någon (några) högt uppe i samhällshierarkin bestämmer hur alla enskilda familjer skall hantera familjelivet.
Först tar man in skatt och sedan bestämmer man genom ekonomiska maktmedel hur familjer skall uppfostra/omvårda sina barn.
Allt utifrån en ideologisk föreställning om hur livet skall fungera.
Skicka en kommentar