måndag 16 mars 2009

Fler klokheter från "Skriet"

Mina favoriter Rebecka Edgren Aldén och Tinni Ernsjöö Rappe intervjuas i DN apropå deras bok "Skriet från kärnfamiljen" som vi tidigare tipsat om. Kul att de får så mycket uppmärksamhet! Ur intervjun:

- Jag känner ju hela tiden skuld när jag lämnar min tio månader gamla bebis hemma med sin pappa och jag går tillbaka till heltidsjobbet och folk frågar ”Har du satt henne på dagis redan?”. Då måste jag någonstans bevisa att jag är en jättebra mamma genom att till exempel amma jättelänge. Eller genom att ordna det perfekta barnkalaset. Man håller på och fixar och balanserar upp för att inte känna sig som en dålig mamma. Vi ska vara bäst på båda planhalvorna, säger Rebecka.

I stället för att gå omkring med en massa mammaskuld tycker de att vi ska börja bry oss mer om oss själva. Visa att vi är mänskliga varelser med egna behov och inte bara mammor. Därmed kan vi vara en bättre förebild för våra barn i stället för att ge dem ångest med vår mammaskuld.


Läs hela intervjun här!

5 kommentarer:

Karin sa...

Den boken är ju ett måste känns det som.

Anonym sa...

Har läst artikeln, känner att pressen är stor på oss nu. Tänk när vi skaffar barn alltså då är pressen enorm. Enligt författarna kan man(ska man) skita i att renovera, stryka dukar/mangla, sylta, safta, baka bullar, men däremot satsa och se till att man har en bra relation med sin man, sina barn (håller med om det), bra sex och ett bra jobb.
Då undrar jag varför dessa författare inte predikar för att man ska få välja själv?

Även delen om att man ska skapa listor om vilka kläder barnen ska ha på sig tycker jag låter som bullshit för att undvika bråk på morgonen. Är det inte lättare att låta en ha ansvaret på morgonen och så får den personen göra jobbet?
Litar inte dessa kvinnor på sina män?
Är det där skon klämmer? Att detta är kontrollmänniskor som måste få allt gjort på sitt sätt annars så fungerar det inte?

Jag är en kontrollmänniska, men jag har lärt mig att låta min sambo göra saker på sitt sätt och så gör jag på mitt sätt och det funkar utmärkt. Jag har lärt mig mycket av att se hur andra gör saker.

Grannfrun sa...

Chokladmoose: vassego att välja själv. Såklart du ska. Det är bara det att det kan kännas lite skönt att fundera över om man vill baka bröd eller om man bara tror att man vill det därför att man hela tiden snappar upp en massa sköna recept på bröd i härliga kokböcker. Det finns en slags propaganda (kan man kalla det för) i vårt samhälle som är lite svår att värja sig mot. Tycker jag i alla fall. Jag kokar gärna en burk marmelad ibland, tex, men jag roar mig med att fundera över varför jag gör det. Det tycker jag är intressant.
I övrigt härligt att höra att ditt och din sambos liv verkar funka bra.
Allt gott!
http://skrietfrankarnfamiljen.blogspot.com

Karin sa...

Tinni : jag håller med dig om att det finns en slags progagande i dagens samhäller, och att det är sunt att stanna upp och reflektera varför man gör vissa saker.
Mest av allt reagerar jag mot trenden att allt och alla ska vara så märkvärdiga jämt, och därför springer allt snabbare för att bli ännu mer märkvärdig. Allt ska vara "designat" och bakar man bröd ska det vara något häftigt som man hittade i den trendigaste kokboken.

Linda H sa...

Jag kan helt klart känna att jag påverkas av den propaganda som Tinni nämner.
Jag känner inte mig så stressad över själva kombinationen jobb och familj (har t.ex. inte dåligt samvete över att jag lämnar barnen på förskolan), men däremot så stressar alla förväntningar på det "perfekta" livet mig. Vi ska ha hem med genomtänkt inredning, hemlagad (och avancerad) middag, koka sylt och baka bullar, hinna träna, jobba, umgås med familj och vänner. För mig räcker inte tiden till, men jag har jättesvårt att luta mig tillbaka och strunta i allt det där, fast jag vill.
Och jag gillar verkligen att baka, men om jag gör det ska det vara nått jag gör just för att jag har lust till det. Som det är nu så känner jag mig stressad, och får dåligt samvete, över att jag inte hinner och köper färdigt.
Tror att det är jätteviktigt att stanna upp och fundera över vad det är JAG vill och känner för.