I perioder har det funkat att träna på luncherna men just nu har jag inte möjlighet att göra det. När jag går från jobbet för dagen prioriterar jag att komma hem till familjen så att vi kan äta middag tillsamans. Barnen är fortfarande små och somnar vid halv åtta men det är helt klart en tröskel att packa träningsgrejorna och åka iväg och köra ett pass efter att de somnat.
Camilla har kommit med flera bra tips på hur man kan få till det där med träningen när man pusslar barn och jobb. En sak jag gör just nu i brist på att gå iväg att träna är att ta en rask promenad på en timme en gång/vecka tillsammans med mamman till en av dotterns dagiskompisar. Vi går efter att barnen somnat och eftersom vi bor nära varandra börjar träningen i praktiken direkt när jag kliver utanför dörren, vilket gör det vädigt tidseffektivt.
Planen är att även återuppta mina ridlektioner som jag pausat ifrån sedan jag blev gravid med andra barnet. Ridningen är värdefull för mig då den ger mer än bara fysisk träning, till exempel total mental avkoppling från jobbet och andra saker jag grubblar över.
Det jag nu funderar över nu är om jag ska förnya mitt träningskort på SATS som mitt jobb generöst nog sponsrar. Jag kan inte bestämma mig för om det bara är frustrerande att ha ett dyrt träningskort som endast används sporadiskt, eller om det snarare kan ge mig en spark i baken att komma igång och gå iväg och träna igen.
Hur löser du träningsekvationen, eller har du prioriterat bort träningen helt?

8 kommentarer:
Jag har prioriterat bort att gå till ett gym. Hade vi något väldigt nära så jag kunde gå på lunchen så kanske.. Eller om det låg något väldigt nära hemmet, möjligen. Men jag fokuserar på att få vardagsmotion istället. Försöker få till en lite längre promenad varje dag. Ett tag gick jag några extra tunnelbanestationer. När jag började ta bilen till jobbet så tog jag lunchpromenader och nu, när jag delar bil med sambon, så går jag ca 20 min i raskt tempo på morgonen eller 30 min på kvällen. Dessutom försöker jag träna hemma framför tv:n nån gång i veckan. Astöntigt, men skönt :-)
Jag håller med om att det känns mer som riktig träning om man kommer iväg till ett gym, men jag är övertygad om att vardagsmotionen är minst lika bra och dessutom får jag frisk luft och det stjäl ingen tid från min familj. Vill man se vad man verkligen åstadkommer kan man sätta på sig en stegräknare.
Jag har prioriterat bort den for tillfallet.
Hade jattegjarna borjat rida igen sa fort jag far mer tid men ridskolorna har ar superdyra och inte tillnarmelsevis sa bra som hemma. De ar sa sega att nagon motion far man i princip inte.
Sa funderar forfarande vidare pa vad man kan gjora nar det blir tid......
Jag har precis köpt en orbitrek för att träna hemma när barnen somnat. Och sen försöker jag få vardagsmotion så mycket som möjligt.
Jag skulle också vilja rida, hästarna finns men man ska få ändan ur också.
Även jag prioriterar att komma hem på kvällarna, så då blir träningen, tyvärr, bortprioriterad. Och att ta mig iväg till gymmet, eller liknande, på kvällen efter att barnen har lagt sig har jag inte tillräckligt motivation för.
Men jag har kommit igång att springa, det kan jag göra efter att barnen gått och lagt sig och det tar inte så lång tid . Mitt mål är att komma ut två gånger per vecka, och hoppas att jag ska lyckas hålla igång och få in vanan.
När man har små barn så blir det så ju en hel del sjukperioder under höst/vinter och jag har svårt att få att motivera mig när det hela tiden blir avbrott, men nu när våren är på väg så hoppas jag slippa uppehåll på grund utav det i alla fall.
Jag la också ridningen på is under min första graviditet och sen har jag gjort valet att lägga de pengarna på aktivitet tillsammans med barnen (babysim/minisim). Men nån gång så ska jag ta upp det igen, saknar också den mentala avkopplingen som det är.
Jag saknar också ridningen! Jag slutade när jag väntade första barnet och sen var det lite för dyrt att rida medan en av oss hade föräldrapeng.
Men jag saknar det, in i varje fiber. Inga andra motionsaktiviteter kan få mig att släppa jobbet helt på samma sätt.
(inga andra ger mig så mycket träningsvärk heller iofs...)
Ångest ångets, jag har tänkt gå och träna varje vecka men SATSkortet tickar på, har itne gått dit sedan i november. I kombination med nya nattningsritualer (varannan kväll) borde det ju gå att fixa egentligen...
Malin: ja gym håller jag med om är urtrist, men jag gillar att gå på pass. Håller med om promenaderna - det är ett skönt sätt att både starta och avsluta arbetsdagen på. Jag beundrar dig som har disciplin att träna framför TV:n!
Eva: en till som gillar ridning, kul! Jag tycker att det är rätt dyrt här hemma också däremot...
Karin: Jag skulle tyvärr inte ha disciplinen att träna hemma, måste komma iväg så att jag inte kan göra något annat!
Linda H: jag avundas er som gillar att springa - det är smidigt, "nära" och tidseffektivt, men det funkar tyvärr inte alls för mig. Dels tycker jag att det är tråkigt och dels har jag problem med mina fötter som gör att jag får ont av löpning :-(
en annan: ja det är en dyr syssla att ägna sig åt om man dessutom går på FP! Nä, man får vänta tills båda jobbar som vanligt igen. Och jag håller helt med dig ang. träningsvärken!!
Tuva: jag känner igen mig så väl!!
Skicka en kommentar