Jag har en lång utbildning bakom mig och har hunnit med några år i arbetslivet. Karriär kanske det kallas, men vad gör man om den känns helt fel? Jag kan inte längre hitta någon motivation i det jag gör, jag tycker inte att det är roligt längre. Jag har funderat på alternativen, vad som kan göra att jag hittar tillbaks. Nya arbetsuppgifter? Byta arbetsgivare? Jag har provat att låta tiden gå, i förhoppning om att den där glädjen jag kände inför ämnena jag läst som nyutexaminerad ska infinna sig igen, men nej, jag tror tyvärr inte att den kommer komma tillbaks. Jag tycker inte att det är roligt längre och jag tror att jag har valt helt fel...
Vad gör jag nu? Sätta sig i skolbänken känns långt bort och dessutom har jag ingen aning om hur det skulle finansieras. Kvällskurser kanske, men som småbarnförälder är det svårt att se hur man ska få ihop det? Jag har klättrat en del på lönestegen och de saker jag spontant kan komma på att jag tycker är roliga inbringar inga pengar.
Jag har ingen aning om vart jag ska ta vägen, men jag vet att livet är för kort för att inte trivas med det man gör. Är det någon som har bytt bana helt? Lagt om hela sin karriär? Någon som har några tips på hur man kommer vidare när man inte har någon aning om vart man ska men känner att man måste?
onsdag 19 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag är 41 och läser till läkare. Jag tycker det är jätteroligt, men jag passar väldigt bra för skolbänken, jag gillar att plugga helt enkelt.
Det var jättejobbigt att ta steget, ekonomin är en viktig aspekt när man har barn. Men jag hade inte så många val eftersom jag var på väg att bli arbetslös och de karriärvägar som eventuellt skulle kunna öppna sig för mig kändes fel. Läkare däremot - helt rätt. För mig.
Min alternativa karriärplan är lärare.
Nu trivs jag ju med mitt jobb men jag står ju inför det faktum att jag kommer att bli uppsagd inom den närmsta tiden. Skulle det bli så att jag blir arbetslös har jag bestämt mig för att läsa till lärare. Det blir i så fall matte- och fysiklärare på gymnasiet. I mitt fall (civilingenjör) så finns det en förkortad variant att läsa eftersom jag redan har läst alla ämnespoängen. Men visst tvekar jag också eftersom det skulle innebära en rätt stor skillnad ekonomiskt för oss. Och även efter avslutad utbildning är ju löneläget helt annat för en lärare jämfört med ingenjör.
Jag har också en tanke om att vid arbetslöshet läsa socinomprogrammet för att bli kurator eller något annat som då känns spännande. Kanske blir det en gång barndomsdrömmen om juridik?
Jag säger bara en sak: Gå till en karriärcoach! Då får hjälp att själva komma på vad du vill göra genom att titta på det du redan gjort, nulägesanalys och slutligen komma fram till vad du vill göra nu. Problemet är att det finns en del oseriösa på marknaden, men kolla om någon bekant kan rekommendera någon, eller kanske vet något coachföretag som ens företag brukar anlita.
Karriärcoach säger jag också. Kolla med era fackförbund, Sveriges Ingenjörer t ex erbjuder gratis hjälp av karriärcoach.
För övrigt hade jag nästan kunnat skriva det här inlägget själv..
Jag bokade faktiskt idag ett möte med karriärcoach. Jag återkommer till dig och berättar hur det går.
Skicka en kommentar