En annan coachingmodell

Det var så många intressanta synpunkter på Johannas inlägg härom dagen att jag måste skriva ett eget!

Jag har arbetat med coach i ett par år, och håller just nu själv på och utbildar mig inom coachning.

Det jag förstår det som ni (i kommentarsfältet) vänder er mot är när coachen agerar som självpåtagen expert inom något område och talar om för coacheen hur hon/han ska leva sitt liv etc. För mig är detta inte coaching.

Det jag har haft stor glädje av är när min coach lyssnar till vad det är jag behöver lösa för tillfället och sedan ställer frågor till mig. När jag försöker besvara frågorna, kommer jag själv vidare i mina egna tankar och min utveckling. Ibland har jag gått från coachningen med en obesvarad fråga, som det tagit veckor för mig att besvara sanningsenligt för mig själv. Det har varit tufft ibland, när det har varit något hos mig själv jag velat arbeta med men det har tagit mig på en väldigt intressant resa och utveckling.

Detta är något jag hoppas kunna bidra med för andra också, varför jag nu har tagit mig an några egna coacheer. Samtidigt fortsätter jag min egen coachning och har hittat en läromästare som ger mig råd och stöd.

Den här modellen av coachning är gratis; coachen ställer upp utifrån sitt eget intresse att bidra till andras personliga/professionella utveckling.

Mitt råd till var och en skulle vara att söka upp någon ni tror kan ge er kloka vinklar och utmaningar och fråga om h*n vill bli er coach. Funkar det inte, avsluta och hitta en ny.

Lycka till och berätta gärna här hur det har gått!