- Hur länge ska du vara föräldraledig? sa arbetskamraten.
- 6 månader, sa jag.
- Men... ska barnet börja så tidigt på förskolan? undrar arbetskamraten.
- Lillebror har faktiskt en pappa också... svarade jag.
Detta har hänt vid två tillfällen med två olika personer! Att dessa trevliga, välutbildade människor inte ens tänker tanken att pappan ska vara föräldraledig tycker jag är häpnadsväckande. Till deras heder får jag säga att de skämdes när de insåg sitt misstag...
6 kommentarer:
Mmmm...
Tillkommer gör sedan kommentaren:
-Men vill du verkligen byta bort de bästa månaderna? Det kommer du ångra sedan, den där tiden kommer aldrig igen.
Vad skönt att dina arbetskamrater, (tvärtemot mina), slutade efter första frågan.
Ha en underbar första-tid med lillebror!
Tja, vi vet ju alla vad som sägs/tycks/skrivs på en viss community. Där brukar det förekomma samma märkliga kommentarer. Jag fick också en liknande fråga av en kvinnlig kollega när jag, efter sex månaders FL med sonen, var inne på ett årligt projekt medan min man fick njuta av att vara hemma med vår son. Det känns lite småtrist att första kommentaren när jag kommer tillbaka är "men var är x någonstans nu?" Märkligt att det fortfarande är så att pappan är en bifigur i sitt barns liv.
Då kan jag tala om att till och med när man arbetar 5h/vecka och ens barn är 8 veckor får man frågan om det är på förskola när det är så litet?
Inte ens då tänker man naturligt att det måste vara barnets underbare pappa som är hemma med sitt barn!!!
Anna: Hilfe!
Och sedan kommer vi osökt in på AMNINGEN, men AMNINGEN då...??!! Den reaktionen fick jag fler än en gång när jag gick tillbaka på jobbet efter sex månader. Skit i det du, hade jag lust att svara. För inte fasen ska andra bry sig om, hur eller när jag ammar min unge.
Ja jösses... Min arbetsplats är helt fantastisk, mansdominerad som den är är alla dessa pappor otroligt väl medvetna om hur "verkligheten" fungerar. :-) Där är det ingen som gör sådana grova missar som detta tack och lov!
Skicka en kommentar