tisdag 29 september 2009
Genuspedogik
Kajsa Wahlström har skrivit en intressant debattartikel om genusdagis på expressen.se. Hon har jobbat med genuspedagogik på en förskola i Gävle och delar med sig av sina erfarenheter.
Upplagd av
Karin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
När ni läst artikeln i Expressen så kan ni väl läsa detta:
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5873042.ab
Vad är det egentligen som gäller. Är det någon som begriper hur vi män skall hantera kvinnornas budskap.
andersbwestin: nu vill du antagligen helst inte ha mina individualiserande svar utan önskar en generell övergripande diskussion! Men, here goes i alla fall:
Jag tycker "ni män" får förhålla er till de kvinnor ni väljer att omge er med. Min man skulle aldrig komma på idén att fråga mig om jag vill sända mina söner på cat walk-kurs (många tyckte jag skulle låta äldste sonen bli modell som barn men redan vid så ung ålder svarade jag styvnackat "nej"). Han skulle heller aldrig drömma om att tro - eller vilja - ha en Anna Anka-fru.
Kanske finns det män som trivs med kvinnor som har sina män som största hobby och sina barn som stora arbetsuppgift och vill "slippa jobba".
Hur de männen är, vet jag inte, men troligen skulle jag attrahera de männen lika lite som de skulle attrahera mig.
Nu lämnar jag åt andra, mer etnologiskt eller biologiskt lagda, att ge holistiska svar. Jag är för evigt fast i min personpsykologi :-)
Nu är jag ju i och för sig inte kvinna, men för mig verkar den ena artikeln (Aftonbladet) beskriva väldigt ytliga och intrassanta mammor medan den andra artiklen (Expressen) beskriver verkligheten som den ser ut på många dagis. Vilken värld man helst vill leva i och förhålla sig till är väl upp till var och en, men för mig är Aftonbladets version bara tragisk.
Inlägget i Expressen är viktigt då det många gånger har visat sig hur vi behandlar flickor och pojkar olika...
Om vi är på det individuella planet har jag sedan 35 år tillbaka levt med den kvinna jag ville leva med. (Hon sysslar inte med modevisningar. Vi åker heller skidor tillsammans och då helst uppe på ett fjällmassiv i den underbara ensamheten.)
Vad jag är ute efter är genuspedagogikens föreställning om "kulturella konstruktioner" och att kvinna/man skall kunna omformas med någon slags pedagogisk skicklighet.
I nästa stund tänker jag då hur någon kan vara så naiv att tro att detta är möjligt.
Speciellt efter att jag mot min vilja tvingat mig igenom utbudet i TV3,TV4, Tv4+ och TV5 och insett kraften i eventuella kulturella konstruktioner i dessa kanaler. (långt större naturligtvis än några genuspedagoger i några förskolor)
Jag är nämligen djupt fascinerad över kritiken mot det patriarkala samtidigt som en hyggligt stor del av kvinnligheten sysslar med sk "självprogrammering" och som av någon anledning slipper det mesta av kritiken.
Därav känslan av schizofreni.
Oj, jag vill bara tydliggöra att det fattades ett "o" i mitt första inlägg. "ytliga och ointressanta kvinnor skulle det vara".
Jag tror inte att alla skillnader mellan män och kvinnor går att "ta bort" med hjälp av pedagogik. Dock tror jag att det är mycket viktigt att sätta fokus på de skillnader som är socialt konstruerade. Varför bemöts pojkar och flickor olika redan i blöjåldern? Det finns ingen logik i det.
Om man inte enbart utgår efter kön när man bemöter någon borde ju denna någon få de optimala förutsättningarna att utvecklas åt det håll den själv vill.
Den förvånade pappan
Det finns ingen logik i detta skriver du.
Men då kanske du måste ställa dig ett par frågor:
- Men om vi människor ändå nu gör på detta sätt så kanske det finns någon logik i detta eller åtminstone en orsak som vi kollektivt inte ännu riktigt förstått.
- Tänk om det är så knepigt ätt den "sociala konstruktionen" av kön härstammar ur ett biologiskt behov som framavlats av evolutionen.
Det är ungefär lika mystiskt att förstå som att evolutionen framavlat det religiösa behovet som dessutom har egenskapen att vilja förtränga och inte acceptera evolutionen. Evolutionen bjuder på detta eftersom den inte har någon egentlig värdering.
Till slut blir allt så förbaskat komplext och snurrigt när man börjar undersöka "verklighetens sju våningar" som PC Jersild definierade i sin lilla klokbok "Darwins ofullbordade".
Läs den!!!!!
Jag förstår inte vad du argumenterar för. Tycker du att det är bättre att fortsätta med att förskolepdeagogerna behnadlar flickor på ett sätt och pojkar på ett annat bara på grund av att de ät pojkar respektive flickor?
Det jag säger är att jag tycker att barnen ska få en chans att utvecklas efter vad de själva vill, inte hur tjejer respektive killar förväntas vara. Sedan skiter jag i var skillnaderna kommer ifrån. De får vara såväl biologiska som sociala, skit samma. Eftersom det finns skillanderna inom gruppen killar och inom gruppen tjejer så finns redan diversifiering inom biologin, så varför utgå från att alla tjejer alltid är på ett sätt och killar på ett annat?
Jag ville bara problematisera din föreställning.
Jag tycker själv att förskolan och skolan skall göra allt för att lyfta fram och förädla varje elevs presumtiva förmågor.
Slutresultatet av detta kan mycket väl bli att man är tvingad att bejaka det superkvinnliga hos en flicka respektive supermanliga hos en pojke.
Hur hanterar vi detta i den nya genuspedagogiken. Jag upplever nämligen att man har en övertro på människans formbarhet.
Nästan lite lika som i Marxismens föreställning om man kunde sudda bort egoismen.
Men jag inbillar mig att verkligheten är så komplex att vi människor agerar utifrån fler dimensioner än begreppet "individuell rättvisa".
Vi är samtidigt flockdjur som ovillkorligen tar hänsyn till flockens (kollektivets) intressen.
Det som är "rätt" för individen behöver med nödvändighet inte vara rätt för helheten.
Vi lever i en illusion där vi tror att individen är allt.
I andra kulturer har dividen ett högre värde och i andra kollektivet.
Din inställning att du skiter i vad skillnaderna beror på kan i hög grad liknas vid att kriga mot väderkvarnar.
För mig är det precis tvärtom. Det är skillnadernas härstamning som är det centrala.
Men jag skall understryka att jag vill att min dotter skall ha samma rättigheter och förutsättningar som mina pojkar. Jag vill det men inser samtidigt att det är en illusion.
Nu skall jag lägga mig i sängen och hjälpa min dotter med att förklara andra derivatans betydelse/funktion i flerdimensionell analys. Bara för att klargöra att jag vill att hon skall ha lika goda förutsättningar i yrkeslivet som mina söner.
Jag håller med den förvånade pappan. Många fler situationer skulle nog behöva videofilmas... jag kommer på mig själv HELA tiden med att säga att en flicka är söt i sin klänning, eller liknande. SUCK. Blir så trött på mig själv. Artikeln i Expressen var välskriven tycker jag. Tack för länken.
Anders, du får ursäkta, men jag förstår inte riktigt varför skillnadernas upsprung är så viktiga. Jag menar inte att du behöver förklara igen, för jag kommer ändå inte förstå det.
Du skriver själv såhär:
"Slutresultatet av detta kan mycket väl bli att man är tvingad att bejaka det superkvinnliga hos en flicka respektive supermanliga hos en pojke."
Jag har aldrig sagt emot det, jag tycker att det är rätt. Det som däremot är fel är att pojkar och flickor idag behandlas efter föreställningar av hur flickor och pojkar ska vara. Alltså går man på generaliseringar och det tycker jag att man ska göra sitt bästa för att motverka.
Sedan vet jag inte om derivator eller intergraler eller annat matematiskt som presenteras för barnen långt senare kan återställa många år av påverkan från omgivningen...
Förvånade pappan
Det är klart att vi människor agerar utifrån stereotyper. Annars skulle vår hjärna antagligen vara 90 % av kroppsvikten.
Den rådande genuspedagogiken kommer att skapa nya stereotyper. En slags förskjutning längs en X-axel.
Man skall nog inte hoppas på guld och gröna skogar.
Förskolepedagoger har inte en chans mot den stereotypisering som förstärks och alstras av kommersiell TV och reklambransch och numera internet.
Det är en kraftfaktor 10^6 större än förskolan.
Det var just därför som jag gjorde min första jämförelse.
Det blir liksom så fjuttigt att tro att några genuspedagoger kan påverka den flodvåg som påverkar i andra riktningen.
Det är ungefär som att så mitt i lavin och skrika. "Snö var stilla".
Genuspedagokien har gjort en nytta.
Den informerar svenska folket att "homo sapiens" sysslar med "att göra kön".
Man har lyft upp detta på ytan.
Men att tro att att genuspedagogiken kan stoppa homo sapiens från "att göra kön" det är ungefär som att begära att homo sapiens skall sluta "att göra barn".
Båda egenskaperna är inavlade drifter för artens överlevnad, vilket gäller för alla tvåkönade arter.
Jaha, så din poäng är alltså att det inte är någon idé att ens försöka. Det är tur att inte alla har den inställningen för då skulle bilar inte ha säkerhetsbälten/airbags/deformationszoner, kvinnor skulle inte ha rösträtt och vi skulle väl fortsätta avrätta häxor också...
Dessutom tycker jag att dina exempel hela tiden visar på vikten av genuspedagogik. Detta blir mitt sista inlägg i den här debatten då den inte leder till något.
Den förvånade pappan
Det är den ideologiska/halvt frireligiösa biten som jag kritiserar.
Däremot skall man naturligtvis beakta att man inte särbehandlar elever efter kön i negativ bemärkelse. Man skall naturligtvis erbjuda varje elev möjligheten att blomma ut i alla sina förmågor. Uppmana och stödja för att våga testa gränser. Den uppfattningen har jag haft långt innan någon uppfann begreppet genuspedagogik.
Som jag sa: Det är de ideologiska undertonerna som jag ogillar. Dogmverkstan och indoktrineringen om rätt och fel.
Menar du att du inte känner av detta. Den tvärsäkra ideologin som finns i botten. Den ger mig kalla kårar på exakt samma sätt som dogmerna i 70 talets extremt tvärsäkra vänsterrörelse.
Det fanns liksom inga problem i Sovjetunionen och i Kina och Cuba var världens bästa land.
Höll man inte med i detta så var man en riktig Högerrelik.
Skicka en kommentar