Lågkonjunktur

Hade vi skrivit dessa inlägg i maj så hade jag skrivit att vi inte har märkt något alls. Visserligen hade det inte varit sant eftersom mitt företag har dragit ner personalen med ca 10% men eftersom jag har jobbat där i 7 år så berörde det aldrig riktigt mig.

Bara någon månad efter att vi hade suttit hemma hos oss med bekanta på besök och druckit vin och pratat lågkonjunktur och inte varit oroliga så släpps en riktig BOMB på makens företag. Det har beslutats centralt att företaget i Sverige skall läggas ner sånär som på en liten utvecklingsavdelning och någon person på lokal support. Företaget i Sverige går bra och de jobbar med produkter som minskar personalberoendet, så det kom som en chock. Det var lite svettigt med mig som föräldraledig till en liten då 2 månaders tjej innan det kom fram att maken är en av de ca 10% av personalstyrkan som har kvar sina jobb.

Sen nu för en vecka sen så har jag börjat få indikationer från mitt jobb som kanske gör min tjänst övertalig. Jag är inte orolig för mig själv eftersom jag har haft andra jobb inom företaget där de nu söker personal, men jag är lite orolig för att bli av med mitt jobb som jag gillar. Men i sammanhanget att "bli drabbad av lågkonjunkturen" så anser jag nog det vara ett lyxproblem.

Nu försöker jag att inte ta ut något i förväg utan att njuta av föräldraledigheten och längta tillbaka till ett företag i stor förändring som jag kommer tillbaka till vid årsskiftet.