Visst blir det en hel del ensamma middagar, på gott och ont,i väntan på att familjen flyttar ned.
Jag bytte ju just ”liv” (jobb, miljö, hem, stad etc) och efter nästan en månad på plats kan jag konstatera: jag har hamnat helt rätt! (Linda har skrivit om jobbyte här)
Det har ganska ofta diskuterats här i bloggen ”hur vet man när det är dags att byta”, ”hur vet man om man hamnat rätt” och liknande och jag kan vittna om att man vet när man hamnat rätt när allt bara känns som det ligger på rätt plats.
Inuti min själ/hjärta känns det alldeles varmt och mjukt och jag längtar fram till jobbet, när jag sitter på mitt pendeltåg om morgnarna.
Jag har en känsla av att jag kan göra något bra på den här tjänsten och jag har en mycket stark känsla av trivsel i det dagliga arbetet.
Jag märker nu att det är svårt att sätta ord på det här!
Det är väl egentligen som med relationer: man känner absolut när det är fel men kan vara nog så svårt att beskriva när det är rätt.
Känner man inte som jag beskrev det ovan, behöver man inte fundera så mycket på om det är rätt att flytta på sig, tycker jag, då kan man gott testa att göra det.
Det finns inget som skulle locka mig härifrån nu, det är ett som är säkert!
4 kommentarer:
Det låter helt helt underbart!
(Men jag betvivla att alla vet när de hamnar fel i ett förhållande)
Anonym: tack!
Mjo, svarar jag faktiskt på det senare du lägger inom parentes. Jag tror att innerst inne vet man om det är fel. Helfel i alla fall. Att plocka fram det till ett medvetande, är dock inte givet att man gör.
Det säger mig min livserfarenhet så långt. Men jag är långt ifrån allvetande...
Men samtidigt så vill jag slänga in ett litet varningens ord. När jag har bytt företag/jobb så har jag upplevt det som jag kallar den romantiska fasen. Då när allt är mysigt och mer som ett rosa puffigt moln med härliga arbetsuppgifter och förbättringsmöjligheter.
Sen efter några månader så börjar det komma tecken på hur framtiden kommer att bli, den trevliga kollegan snattrar oavbrutet om de mest ointressanta saker,strukturfel inom företaget dyker upp och informationsflöden som inte fungerar visar sig.
Inte för att något av detta behöver vara av ondo på längre sikt, men det är först då som jag kan göra en ordentlig bedömning av var jag har hamnat...
Det finns inget drömjobb, alla jobb blir förr eller senare "ordinary". Men, det behöver ju inte betyda att man inte njuter, njuter njuter av att trivas där man är och att ha hittat så rätt man kan för stunden - för det är sannerligen inte något som inträffar varje gång! Stort grattis till din nya plats i livet!
Skicka en kommentar