Jag har under livets gång haft turen att möta starka äldre kvinnor som spätt på mitt perspektiv. Den första var min mormor sedan min gudmor och tredje var värdsmor där jag bodde i USA. Den fjärde kvinnan som inspirerat mig var min farmor.
Dessa äldre kvinnor har alla haft det gemensamt att de varit starka och fått kämpa hårt i sina liv, var och en på sitt sätt. De har på olika vis bidragit till den jag är i dag. Mormor genom att skapa ett intresse för historia och berättelser och ge mig en hel del av mina värderingar. Henne har jag redan skrivit ett inlägg om.
Min gudmor, genom att visa hur man lever lyckligt genom att vara nöjd med det man har och jobba hårt. Hon gav mig alltid känslan av att vara absolut älskad som den människan jag är och var alltid nyfiken på livet.
Min värdmor i USA lärde mig att jag kunde klara allt jag ville bara jag jobbade hårt för det och att om killarna inte brydde sig om mig var det ”their loss, not yours”. Hon visade mig också hur stark kärlek kan vara när hon varje morgon gick upp klockan 5 för att göra frukost åt sin man.
Farmor har alltid imponerat på mig men ännu mer nu när jag själv har barn. Farmor födde 9 barn långt norr om polcirkeln, där elen inte kom förrän på 50-talet och båten var det enda framkomstsättet om man inte ville gå över fjället i timmar. Både mormor och farmor hade alla levt med krig under fem år med allt vad det innebär av rädsla och praktiska bekymmer. Min farmor fick uppleva att leva som flyktning under en period och mormor upplevde hur det var att vakna en morgon till att en främmande makt marscherade i gatan.
Dessa fyra äldre kvinnor har bidragit till min tro på att kvinnor kan göra allt de vill och aldrig acceptera att könet har någon betydelse. I dag fyller min dotter tre år och hon är uppkallat efter min gudmor. Så får vi hoppas att också hon kan växa upp med känslan av att kunde göra vad hon vill utifrån vem hon är, och inte utifrån att hon är tjej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar