söndag 22 februari 2009

Skriet från kärnfamiljen

Anna har tidigare tipsat om kommande boken "Skriet från kärnfamiljen" av Rebecka Edgren Aldén och Tinni Ernsjöö Rappe som vi förväntansfullt ser fram emot. Jag har också via Karolinas inlägg om pappalosern hittat till bloggen med samma namn som boken- Skriet från kärnfamiljen och gillar den jättemycket, den får ni bara inte missa!!!

Via den såg jag att författarna/bloggarna intervjuas i dagens Aftonbladet:

– Svenska kvinnor är experter på att ta till sig nya trender och försöka kombinera flera roller samtidigt, säger Tinni Ernsjöö Rappe. Vi är unika på vårt sätt att göra karriär, satsa på att vara närvarande föräldrar och exempelvis amma länge. Naturligtvis betalar vi ett högt pris om vi dessutom försöker fixa en fiffig förvaring i hallen, bakar, odlar och dukar fint.

Här har vi två personer som vet vad de talar om, ser fram emot att höra mycket mer från dem!

9 kommentarer:

Linda R sa...

Får väl sticka ut lite här på bloggen som faktiskt håller med Malin Wollin, jag gillar hemarbete. För mig är det betydligt mer givande att baka bröd, göra roliga efterrätter och fundera på hur jag vill organisera om hemma (inte nödvändigtvis göra det) än att titta på melodifestival/greys anatomy och allt annat skit som går på TVn.

Den drivande punkten hos mig har sedan 2006 varit att jag vill veta vad jag stoppar i mig, och hembakat bröd är så mycket godare än köpt, efterrätter mumsigare än smågodis, hemgjord saft helt underbart! Jag kan inte hjälpa det.

Sen har jag en make som väldigt gärna lägger tid på att pilla med våra datorer, snickra eller planera lite projekt. han vill helst bara titta på filmer och struntar i TVn.

Charlotta sa...

Och jag gillar att laga mat och lägger gärna tid på det, men jag tycker verkligen att det är både avkopplande och kul. Kärnan här är nog snarare att så många kvinnor springer runt och tror att de måste göra en massa saker i stället för att faktiskt göra det som känns bra och antingen prioritera bort saker helt och hållet eller dra ner på ambitionerna på annat. TV-tittande är jag också väldigt selektiv med nuförtiden, jag skulle aldrig drömma om att mangla några lakan och träning lägger jag in i vardagen i stället för att springa på gym (som ändå är skittrist).

Jag tänker läsa boken - jag är jättenyfiken. :-)

Anonym sa...

Det viktiga måste ju fortfarande vara att man väljer/prioriterar att göra det man själv vill. Att inse att ingen annan egentligen bryr sig om vad man själv gör kan säkert vara svårt. Älskar att baka är roligt och gott att göra en sats bullar, eller några muffinsar. Jag gillar TV serier, men hemma ser vi dem som filmer. Alltså på tider vi bestämmer som passar oss.

Anonym sa...

Vi kvinnor har i mångt och mycket målat in oss i ett hörn som är väldigt svårt att ta oss ur, då vi försöker efterlikna våra mödrar och mormödrars omsorg kring familj - och man (!) samtidigt som vi arbetar utanför hemmet i betydligt större utsträckning.
Vi övertar helt enkelt rollen som mamma från våra svärmödrar - och accepterar att serva männen med sånt som de inte vill/har lust till.

Vi väljer inte vad vi vill göra, utan gör sånt som måste göras. Männen tar tag i sånt de känner för... eftersom deras uppgifter sällan är lika akut bråttom för familjens vardag.

Den dagen hushållsarbetet blir pensionslönegrundat - då har kvinnan blivit likställd mannen, för då värderas vårat idag oavlönade arbete som viktigt.

Linda R sa...

Fast stumpan jag gör verkligen det jag tycker är kul. Jag är ingen projektledare hemma tex, jag påminner inte mannen om födelsedagar, anmälan/begäran från försäkringskassan, vad han ska ha med till dagis på morgonen och mycket annat. Det har tagit ett tag men nu struntar jag i om vi missar lite pengar för att han har missat kontakten med försäkringskassan, jag kastar inte om helgplanerna bara för att han har missat sin mammas födelsedag (då får han åka själv), jag städar inte innan hans släkt kommer på besök (däremot innan mina kompisar och släkt kommer).

Den som nattar barn ordnar middagen men plockar inte undan, fönsterna tvättar ingen, dammsugning i hall och kök gör jag gärna (det låter så mycket och blir så stor skillnad).

Ja, jag tror helt enkelt att det går att leva jämnställt fast jag gillar hushållsarbete (och det är inget jag har ärvt av mina föräldrar) fast det är svårt att inte vara duktig flicka och strunta i att hans släkt tycker att jag borde städa osv.

Anonym sa...

Boken sprider feministiska myter. Bl.a att kvinnor gör 75 % av hemarbetet eller att män inte vill ta ut föräldraledighet. Det är inte sant. Läs här:
http://www.dn.se/nyheter/politik/kvinnor-hindrar-pappaledighet-1.640699

Rebecka Edgren Aldén sa...

Om du läser boken Apse så ska du se att detta är med i boken. Vi skriver om att det oftast är kvinnorna som bestämmer vem som ska vara föräldraledig. Vi skriver ingenstans att den fördelning som finns (alla siffror är tagna från riktiga undersökningar) skulle vara männens fel. Tvärtom skriver vi mycket om hur mycket männen förlorar på den backlash vi ser nu. Läs boken!

Och en sak till: Jag har inget emot hemarbete. Hemarbete kan vara en hobby. Det är inget jag fördömer. Tvärtom! Jag har själv jobbat på inredningstidning, varit där, vet vilket intresse det är! Men det var när vi såg hur plötsligt ALLA mammor på 2000-talet blev intresserade av ungefär samma "hemmafrusysslor" som vi såg att det handlade om en trend, snarare än ett genuint intresse. Visst kan man älska att baka! Visst kan man älska att sticka! Eller odla eller inreda eller vad det nu är. Problemet uppstår när normen blir att en "god" mamma ska göra alla dessa saker.

Intressant blogg ni har föresten!

Anna Langefors Bräutigam sa...

Rebecka: tackar för det! Roligt att du gillar den :-)
Visst är det en trend när "alla" plötsligt gillar de sysslor du nämner.
Jag önskar verkligen att människor vågar stå för vad de verkligen tycker om att göra med sin fria tid. Jag tycker om att laga mat - på helgerna när jag har tid - och lagar då den mat JAG tycker om ;-)
Men baka, sticka, städa, tvätta, putsa fönster, bädda: det är inte min kopp te. Där gör jag garanterat inte mer än 50%. Varför skulle jag? Jag är på intet vis predestinerad att göra det mer än vad min käre make är!
Ser fram mot boken mycket.

Linda H sa...

Jag känner så väl igen mig i det som Rebecka skriver.
Jag gillar också att laga mat och baka bröd, och så vill jag ha ett fint hem som jag trivs i, och en välskött trädgård. Utöver alla hushållsysslor så ska jag hinna med att jobba, ta hand om mig själv och umgås med mina barn och min man.
För mig är det fysiskt omöjligt att hinna med allt detta, men ändå känner jag pressen på att jag måste.